Hon har ett par av sina närmaste medarbetare runt sig. Ingen av dem arbetade med Göran Persson i Rosenbad när han var statsminister.
Vilket bekräftar en annan förändring: de nyckelpersoner som skapade den förra s-regeringens politik har i stor utsträckning försvunnit från partiets innersta kretsar. Och förvånansvärt få av dem som dragit vidare finns kvar i rörelsen.
Några hamnar på klassiska socialdemokratiska reträttplatser: ABF, Riksbyggen och PRO. Men ingen har gått till facket.
Betydligt fler finns i det privata näringslivet. Göran Persson, konsult på pr-bolaget JKL, är själv en av dem liksom förra miljöministern Lena Sommestad, nu vd på Svensk Fjärrvärme. Tre statssekreterare har gått till var sitt företag i läkemedelsbranschen: Astra Zeneca, Pfizer och Glaxo Smith Klein.
- De som tidigare hade helhetsperspektivet och var med på regeringssammanträdena har försvunnit. Det kanske är naturligt när en ny partiledare tar över. Men man går miste om kompetens, säger en erfaren socialdemokrat.
En stor del av partiets arbete efter valet har gått åt till att hitta nya arbetsformer. Förut hade man ett finansdepartement med 470 anställda till förfogande. För motsvarande frågor i dag finns knappt en handfull anställda på riksdagskansliet.
Ett år har gått sedan socialdemokraterna förlorade makten i sitt sämsta val sedan 1914. Göran Persson avgick som partiledare, Mona Sahlin tog över och sedan dess har det talats om förnyelse och omprövning.
Men vad har hänt?
Lite, än så länge. Men några tydliga signaler finns, visar DN:s samtal med ett stort antal politiska spanare - socialdemokrater och andra.
Omprövningen
Fler än en socialdemokratisk politiker tittade extra noga på en kurva på sidan 32 när partiets valanalys presenterades den 29 mars i år. Den var ur en opinionsmätning och rubriken löd: "Vilket parti har den bästa skolpolitiken?"
En ljusblå kurva pekade rätt upp: folkpartiets.
En röd var på väg ner mot botten: socialdemokraternas.
Nu hörs nya tongångar om skolan från socialdemokraterna.
Sedan i våras har arbetsgrupper inom partiet arbetat med att ta fram underlag för en bred debatt om politiken på fem områden: jobben, välfärden, miljön, utrikespolitiken - och skolan. Senare denna månad ska gruppernas rapporter bli offentliga och föras ut till diskussion i partiet.
När DN möter Mona Sahlin i hennes rum i riksdagen ger hon skolministern och nye fp-ledaren Jan Björklund delvis rätt - han som byggt en stor del av sin karriär på att kritisera den svenska skolan.
- Visst finns det något gemensamt mellan oss och honom i analysen, säger hon. Men hans åtgärder, med tidigare utvärderingar och betyg, blir fel. Därför är det bråttom att ha den här diskussionen i partiet, för att vi tydligt ska kunna se var vi ska ta fajten och var vi ska omorientera oss.
Socialdemokraterna, menar hon, lockades in i en debatt där det verkade var "keps av eller på" som var skiljelinjen.
- Inte hur man ger bra kunskap åt de ungar som behöver skolan allra bäst. För är det inte just arbetarklassens ungar som är de stora förlorarna när man inte tillräckligt och på rätt sätt har betonat kunskap?
Socialdemokraternas nya skolpolitik ska klubbas av partiets förtroenderåd i november.
Pliktpartiet
En gammal socialdemokratisk paroll har fått nytt liv: "Kräv din rätt, gör din plikt!"
Långsamt sker nu en tyngdpunktsförskjutning mot det andra ledet: "Gör din plikt."
- Nu vänder vi åter till gammal traditionell arbetarrörelsemoral, den som moderaterna tog över i valrörelsen, säger en centralt placerad socialdemokrat.
Att ställa krav - såväl på eleverna i skolan som på arbetssökande - hjälpte den borgerliga alliansen att vinna valet. Det gick hem bättre än socialdemokraternas eget slagord i valet: "Alla ska med!"
- Väljarna såg det och undrade: "Ska alla vara med och bidra också, eller är det okej att vissa ställer sig utanför?" säger en annan socialdemokrat självkritiskt.
Med nyorienteringen kommer också en ökad betoning av det egna ansvaret, också i till exempel socialförsäkringspolitiken. A-kassan ska i och för sig ligga på en högre nivå, om socialdemokraterna vinner nästa val - men de strängare regler som de borgerliga nu inför tror flera kommer att behållas.
Mona Sahlin tar nu tillbaka det ord som moderaterna gjorde till sitt i valrörelsen, "arbetslinjen".
- Det handlar om att dra rätt slutsatser om vad arbetslinjen står för. Om man ska kunna ställa krav måste det också finnas rättigheter och stöd som verkligen fungerar, så att alla tar den chans de får, säger hon.
Hon medger att väljarna - inte bara alliansen - såg socialdemokraterna som ett bidragsparti.
- Därför har vi en hemläxa att göra om arbetsmarknaden. Det en av de stora frågorna nu, säger hon.
Samtidigt finns andra planer. Det socialdemokratiska partiet ska lära av Hamas, skämtar någon. Den islamistiska rörelsen i Gaza byggde sin framgång genom att ge människor social service på basplanet. Nu planerar socialdemokraterna att själva starta ungdomsgårdar.
- För oss handlar det inte bara om att beställa en politik i kommuner, landsting och riksdag och dela ut den till folket, utan vad vi kan göra själva, säger biträdande partisekreteraren Håkan Juholt. På de ställen där vi är en folkrörelse kan man köra i gång en ungdomsgård.
- Socialdemokratin ska aldrig vara en politisk rörelse som gör en ufo-landning i valrörelsen och står där med röda ballonger i en eller två veckor. Vi ska finnas på plats hela tiden.
Samarbetet
Räkna med gemensamma utspel från de rödgröna partierna i höst. Ledarna för socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet har träffats i tysthet och håller på att prata ihop sig. I första hand handlar det om att tillsammans motsätta sig olika regeringsförslag.
Till DN säger Mona Sahlin att hon tycker att de tre partierna kommit mycket närmare varandra och nu är en samlad opposition.
- Vi är tre samlade partier som i allt fler frågor gör väldigt likartade analyser.
Hon är tydlig med att de ska "strukturera arbetet på ett annat sätt" i god tid före nästa val:
- Som vi gick till val förra gången går det inte att möta väljarna igen. Självklart måste vi strukturera samarbetet på ett annat sätt.
Hos både vänsterpartiet och miljöpartiet är tongångarna om Mona Sahlin mycket positiva.
Vänsterpartiets Lars Ohly betecknar Göran Persson som en värderingsmässigt äldre typ av socialdemokrat.
- Han bottnar i en politik som handlar mycket om klass och rättvisa. Mona Sahlin är tydligare i antirasism, hbt-frågor och könsperspektivet, där Persson var ganska svag.
Han säger sig ha lättare att samarbeta med Mona Sahlin "utan att Persson för den skull var svår".
- Jag känner mig tryggare med att jag kan lita på det hon säger.
Både Lars Ohly och miljöpartiets språkrör Peter Eriksson svarar spontant ja på frågan om attityden gentemot dem från s-håll förbättrats den senaste tiden.
- Bredare diskussioner än tidigare pågår om samarbete med miljöpartiet på olika håll inom socialdemokraterna, säger Peter Eriksson. Tidigare har samarbetet mer varit direkt med deras ledare, som har haft lite svårt få ut det bland folk.
Men både vänsterpartiet och miljöpartiet är oroliga för de socialdemokratiska signalerna om "ordning och reda" i skolan.
- Jan Björklund har byggt mycket av sin politik på en svartmålning av den svenska skolan som inte stämmer med verkligheten, säger Lars Ohly.
Utrikespolitiken
En lätt förskjutning av utrikespolitiken har skett sedan Sahlin tog över. Den bedömningen delas allmänt både inom och utanför socialdemokraterna.
Den stärktes av Mona Sahlins resa till Israel och de palestinska områdena i förra veckan, där hon öppnade för samtal med Hamas samtidigt som hon uttalade starkt stöd för den palestinske presidenten Mahmoud Abbas.
Delvis hänger detta ihop med att hennes förutsättningar är andra: hon är inte statsminister och har därmed en betydligt friare roll i utrikespolitiken.
Men bedömarna är i allt väsentligt eniga: Göran Persson var betydligt mer Israelvänlig än stora delar av sitt parti, något som också bekräftas i förre statssekreteraren Lars Danielssons nyligen utkomna bok "I skuggan av makten".
Som ung var Mona Sahlin - till skillnad från sin företrädare - aktiv i både Vietnamrörelsen och solidaritetsarbetet för Chile efter kuppen 1973.
Det, tror Lars Ohly, har satt sin prägel på hennes fortsatta engagemang. Och han välkomnar det.
Samtidigt uppfattas hon som konsekvent mycket EU-vänlig.
Inga problem, säger Ohly och Eriksson. Utom på en punkt: de kräver folkomröstning om EU:s nya konstitution, och de motsätter sig mer överstatlighet inom EU.
Framtiden
En grusplan i Fittja under stekande sol var platsen för Mona Sahlins första sommartal som partiledare.
Hon valde förortens folk, och raljerade över att moderatledaren Fredrik Reinfeldt samma dag höll sitt tal bland seglare i Vaxholm.
I Fittja stod hon bland sina egna. Men det är inte dem hon behöver vinna tillbaka, klagar en partivän. Det är tjänstemännen.
- När hon vänder sig till miljonprogramsfolket säkrar hon basen, men hon måste vinna medelklassen.
I sak kan man se de politiska förändringarna i ljuset av det, menar denna socialdemokrat. De sänkningar av inkomstskatten som de borgerliga drivit igenom accepteras nu av socialdemokraterna. Det gillar medelklassväljarna, liksom kraven inom arbetsmarknadspolitiken och på skolan.
Men hur mycket ska då omprövas i den socialdemokratiska politiken? Hur stora förändringar vill Mona Sahlin och hennes partifolk egentligen ha?
En borgerlig bedömare tror att många känner sig rätt nöjda nu:
- De tror att Göran Persson var problemet i valet och ser att de har goda opinionssiffror nu, så de behöver inte ändra så mycket, resonerar de.
Han får delvis medhåll av en tung socialdemokrat:
- En grupp tycker att vi inte behöver ompröva så mycket eftersom det går så bra i opinionen. Väljarna strömmar ju till oss, säger hon. Men en annan grupp vill att vi måste pröva allting nu när vi förlorat valet.
Att förändringen möjligen går långsamt välkomnas av flera ledande socialdemokrater vi talat med.
- Den här processen ska få ta lite tid. Det tyder på att man vill gå igenom frågorna grundligt, säger en, och han uttrycker mångas uppfattning.