Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Politik

Persson: Nej till EU-federation

Other: Sven-Erik Sjöberg
Nu ger Göran Persson besked i EU:s framtidsdebatt. Han säger ja till en EU-president och har redan namnförslag. Han säger ja till mer majoritetsbeslut i unionen. Men han avvisar stenhårt en parlamentsvald kommissionsordförande liksom majoritetsbeslut om skatter.

I dag diskuterar EU:s framtidskonvent i Bryssel hur unionen ska styras. Göran Persson har fått kritik för svensk passivitet i debatten. I en intervju med DN talar han nu klarspråk i de heta diskussionsfrågorna.

Och som en röd tråd genom allt han säger löper ett mycket tydligt ställningstagande: efter sex år i EU:s högsta ledning tror den svenske statsministern inte på ett mer federalt Europa. Han ser som sin roll i framtidsdebatten att hålla medlemsländernas fana högt mot "de starka advokater med höga röster" som vill stärka de överstatliga organen i Bryssel, parlamentet och kommissionen.

- Ett av de avgörande argumenten för mig mot en federal utveckling är att jag inte tror att det kommer att gå att skapa ett europeiskt parlamentet som kommer att upplevas som legitimt som lagstiftare av folkflertalet i Europa, säger Göran Persson, ett uttalande som kommer att reta åtskilliga.

Han har mycket att säga om detta. Men först det som han är för: Göran Persson vill ha en EU-president som leder stats- och regeringschefernas organ Europeiska rådet, fast han föredrar att på svenska mer blygsamt tala om en ordförande för rådet.

- Det här har ju beskrivits som ett uttryck för något slags superstatstänkande, en Europapresident som skulle vara en motsvarighet till George W Bush. Så är det inte, utan det är ett sätt att stärka Europeiska rådet och därmed behålla balansen mellan de europeiska institutionerna, säger han.

På denna post behövs en tung politiker, en tidigare stats- eller regeringschef, anser Göran Persson och nämner spontant tre namn - portugisen António Guterres, holländaren Wim Kok och belgaren Jean-Luc Dehaene.

Snart växer EU från 15 till 25 medlemmar. För att denna jätteunion ska kunna fatta beslut måste medlemsländerna lämna ifrån sig sin vetorätt på ännu fler områden i dag, "och det tror jag kommer", säger Persson. Han pekar på det rättsliga samarbetet, asyl- och migrationsfrågor samt "en del på det sociala området" som områden där fler majoritetsbeslut är möjliga.

Men när det gäller skatter håller Persson upp stoppflaggan. Där kan han aldrig godta majoritetsbeslut i EU, inte ens ett begränsat område som miljöskatter:

- Det är en grundläggande princip för mig att ett lands befolkning ska beskattas av en institution som det själv har möjlighet att påverka politiskt. Om vi röstar mot ett skatteförslag i en majoritetsomröstning och vi förlorar, då införs i Sverige en skatt vi inte beslutat om.

Många inlägg virvlar runt i debatten. Nyligen presenterade Frankrike och Tyskland, EU:s nyförälskade gamla ledarpar, ett gemensamt förslag om ett EU med två presidenter: En rådspresident vald av EU:s stats- och regeringschefer på högst fem år och en kommissionspresident vald av EU-parlamentet.

Göran Persson är positiv till förslagets franskinspirerade del, rådspresidenten, men mycket negativ till den tyska tanken på en vald kommissionsordförande.

- Jag tycker inte att den personen ska utses av parlamentet. Särskilt som man lägger till att den här presidenten i praktiken själv ska plocka ut sina kommissionärer. Det leder naturligtvis till en partipolitisering av kommissionen. Jag tycker det känns som ett halvt steg mot en europeisk parlamentarism som vi inte har konstitutionella förutsättningar eller folkets stöd för, säger han.

Inte heller gillar Persson tanken på att EU:s utrikestalesman ska ha en fot i både rådet och kommissionen, ett förslag som finns i flera varianter och senast i det fransk-tyska inspelet. Han ser en risk att maktbalansen där skulle kunna tippa över till kommissionens fördel:

- En stark kommissionspresident, en sådan som Jacques Delors, tillsammans med en stark utrikeskommissionär som dessutom satt i Europeiska rådet skulle mycket snabbt kunna föra över stora utrikespolitiska frågor från rådet till kommissionen, säger han.

Men egentligen är han inte rädd att det ska bära i väg i en riktning han inte gillar eftersom Frankrikes syn på federalism och mellanstatlighet ligger rätt nära den svenska, "det är ju det som är det trygga", säger Göran Persson som räknar med att Frankrike de kommande åren kommer att vara unionens viktigaste land.

Bland EU:s mindre länder är Sverige ganska ensamt i sin skepsis mot en starkare kommission. Bara Danmark är på samma linje, medan andra små länder ser kommissionen som småstaternas vän och beskyddare. De ser inte hur det ser ut i praktiken, tycker Göran Persson, i verkligheten är inte kommissionen denna neutrala väktare av högre intressen. Med mer makt åt kommissionen följer dessutom krav på mer inflytande för EU-parlamentet för den demokratiska balansens skull, och därmed steg mot den europeiska parlamentarism Göran Persson misstror så starkt.

Själv ser han sitt eget och regeringens mandat från den folkvalda riksdagen som källan till demokratisk legitimitet för EU-besluten. Men i förra årets riksdagsval hördes knappast ett ord om EU. Göran Persson ser dock inget demokratiskt problem med detta:

- Så länge vi har en diskussion om utvecklingen i Europeiska unionen som är brett förankrad i riksdagen, en diskussion som vi fört i flera år, ser jag inget problem, inget demokratiskt underskott.

Framtidskonventet i Bryssel ska lägga fram förslag till ett nytt konstitutionsfördrag för EU. Sedan ska Göran Persson och övriga EU-ledare fatta det avgörande beslutet. Konventets debatt har blivit viktigare än många räknat med och flera länder - Frankrike, Tyskland, Grekland - har i efterhand skickat sina utrikesministrar till konventet som delegater. Men Göran Persson tänker inte byta ut Lena Hjelm-Wallén mot utrikesminister Anna Lindh. Man har pratat om det, säger han, men bestämt sig för att avstå.

- Det finns en risk att om man sätter in för många utrikesministrar i det här kan det lätt gå över i ett slags slutförhandling.

Kanske, medger han, ligger det något i att Sverige inte tillräckligt mycket visat framfötterna i debatten. Men det är i så fall inte de svenska konventsdelegaternas fel, utan kritiken faller tillbaka på hela det inrikespolitiska etablissemanget i Sverige - från "kommenterande journalister" till politiker ända upp till statsministern.

Fakta/Så styrs EU i dag

Kommissionen har ensamrätt på att föreslå ny EU-lagstiftning. Leds av en ordförande - i dag italienaren Romano Prodi - och har 20 medlemmar (kommissionärer). Miljökommissionären Margot Wallström kommer från Sverige.

Parlamentet utses genom direkta val i medlemsländerna och har tillsammans med ministerrådet beslutanderätt på flera områden.

Ministerrådet är EU:s högsta beslutande organ. Består av 15 ministrar, vilka beror på frågorna som tas upp; utrikesministrar behandlar utrikesfrågor, finansministrar ekonomisk-politiska frågor och så vidare. Ordförandeskapet roterar halvårsvis mellan medlemsländerna. De flesta beslut kan tas med kvalificerad majoritet.

Europeiska rådet består av stats- och regeringschefer. Sammanträder minst en gång per halvår. Diskuterar främst politiska riktlinjer för EU.

Överstatlighet innebär att makt förs över från enskilda länder till gemensamma organ. Bindande beslut kan då ofta fattas utan att alla länder är överens.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.