Den polske presidenten Aleksander Kwasniewski förklarade att detta innebär det definitiva slutet för den orättfärdiga uppdelning av Europa som skapades i Jalta, då krigets segrarmakter drog upp en mur mellan Öst och Väst, och Polen hade olyckan att hamna under den kommunistiska sidans diktatur.

Några minuter senare hissades EU:s blå fana på en specialbyggd stång. Hädanefter kommer EU-flaggan att finnas vid sidan av den rödvita polska vid alla officiella tillfällen. Presidenten skålade i champagne med diplomatiska kåren och specialinbjudna vip-gäster. Men några folkmassor som dansade i vild eufori syntes inte till.

Med sina 38 miljoner invånare är Polen det i särklass största av de tio nya länder som expanderar antalet medlemmar i unionen till 25. Den överväldigande majoriteten av polackerna välkomnar fortfarande att Polen blir EU-medlem, trots de senaste två årens svåra ekonomiska kris som har drivit upp arbetslösheten till över 20 procent. Det är ett av skälen till att stämningen i Warszawa denna natt är långt ifrån entusiastisk - många ser med viss bävan på de prisökningar och skattehöjningar som medlemskapet för med sig.

Samtidigt råder akut regeringskris: dagen efter inträdet, den 2 maj, avgår Leszek Millers regering sedan den har tappat sitt parlamentariska underlag. Det är högst osäkert huruvida den nye premiärministern Marek Belka får tillräckligt stöd i parlamentet.

Men den största anledningen till den dämpade stämningen i Warszawa är självförvållad. Den polska regeringen fick idén att precis dagarna före EU-inträdet ordna ett ekonomiskt toppmöte - World Economic Forum - i Warszawas centrum. Eftersom liknande möten brukar dra till sig den globala antiglobaliströrelsen - och ibland åtföljas av våldsamma kravaller - valde de polska myndigheterna att agera förebyggande. Något nytt Seattle, Genua eller Göteborg ville de absolut inte ha. Följden blev en säkerhetsuppladdning som förvandlade Warszawa till en belägrad och livlös stad.

När jag kom hit i torsdags var gatorna helt tomma, med undantag av hundratals polisbilar som dundrade fram med saftblandare och sirener påslagna. Efter dem kom vattenkanonbilar och pansarvagnar. Ett fåtal människor stod vid busshållplatserna och betraktade skådespelet med skrämda blickar. Luttrade Warszawabor säger att de inte har sett maken sedan krigstillståndet i december 1981.

Alla skyltfönster på butiker, kaféer och varuhus i stadens centrum var förspikade med plywoodskivor. Därför ser Warszawa ut som efter en neutronbombsattack. En stor del av stadens invånare har passat på att ta en sexdagars förlängd helg, eftersom den kommande måndagen, den 3 maj, är en traditionell polsk helgdag.

Över 13 000 poliser från hela Polen hade mobiliserats till Warszawa. När de ganska harmlösa antiglobalisterna genomförde sin marsch visade det sig att de inte hade lyckats samla fler än drygt 3 000 i tåget. Längs hela vägen stod prickskyttar placerade på taken och en massiv närvaro av kravallpolis gjorde att om någon i den svartklädda skaran mot förmodan hade fått för sig att ställa till bråk skulle de inte ha haft skuggan av en chans.

- Myndigheterna har skrämts i två månader med antiglobalisterna, och kopplat samman dem med terrordåd och våld, säger 20-årige Pavel från Poznan som gick med i tåget, som dock utvecklade sig till en idyllisk promenad och folkfest i vårsolen.