Det kommer att vara en stor övervikt av EU-positiva väljare som går till vallokalerna och röstar fram Sveriges EU-parlamentariker den 7 juni, enligt en ny opinionsmätning. Det kan därför visa sig vara ett misstag av Socialdemokraterna att ha satt en EU-skeptiker som toppkandidat.
Det är få väljare som röstar i EU-valen och valdeltagandet har sjunkit i de senaste valen. I förra EU-parlamentsvalet, 2004, deltog mindre än 38 procent av de röstberättigade. Och enligt en mätning av FSI, Forskningsgruppen för samhälls- och informationsstudier, kommer det att vara lika få i årets val.
FSI som också gjort mätningar inför tidigare EU-val räknar nu med ett valdeltagande på 39 procent.
När mindre än fyra av tio väljare röstar avgörs valet av vilka grupper som går och röstar. Det är här FSI:s mätning blir verkligt intressant och bör oroa flera partiers valstrateger.
FSI:s mätning visar att stödet för Sveriges EU-medlemskap har ökat kraftigt sedan valet 2004 och att röstviljan är betydligt större bland dem som är positiva till EU än bland dem som är missnöjda.
Inför valet 2004 var 41 procent av väljarna missnöjda med EU-medlemskapet och endast 29 procent var nöjda. I dag är opinionsläget det omvända: 41 procent svarar att de är nöjda med EU, medan 23 procent är missnöjda.
Bland dem som är ”mycket nöjda” med EU-medlemskapet är också röstviljan allra högst. Över hälften av dem som väntas gå och rösta i årets val är nöjda med EU-medlemskapet. Av de cirka 2,8 miljonerna som kommer att rösta, motsvarande 39 procent, kommer 1,5 miljoner att vara EU-positiva och nära 0,8 miljoner uttalat EU-negativa.
– Det här kan göra att EU-valet blir en framgång för de EU-positiva partierna, säger FSI:s opinionsanalytiker Joachim Timander.
Av de svenska partierna i EU-parlamentet i dag är det bara Vänsterpartiet som vill att Sverige ska lämna EU. Miljöpartiet har slopat utträdeskravet men tillhör ändå EU-skeptikerna tillsammans med Junilistan.
De övriga partierna är i grunden EU-positiva men har valt olika taktik inför årets EU-val.
Socialdemokraterna har helt ändrat sitt valupplägg jämfört med 2004. Från en EU-positiv kampanj där den första EU-skeptikern fanns först på 31 plats på valsedeln har man nu lyft upp den tidigare nejdrottningen och partisekreteraren Marita Ulvskog som toppkandidat och placerat flera andra EU-skeptiker på valbar plats.
Samtliga borgerliga partier har en entydig EU-positiv inriktning i det här valet, sedan Kristdemokraternas ledning tagit bort EU-skeptikern Lennart Sacrédeus från valsedeln.
Socialdemokraternas valupplägg siktar troligen främst på att undvika att förlora röster till Junilistan. Den här mätningen visar att det kan vara ett övertaktiskt drag som leder till att partiet i stället förlorar EU-positiva väljare.
Men EU-valrörelsen har än så länge knappt börjat, och till skillnad från 2004 kan det bli den heta inrikespolitiska debatten som avgör valutgången.