Nya uppgifter säger att det egentliga syftet med signalspaningslagen är att ge FRA möjlighet att spana på rysk internet- och teletrafik, för att kunna sälja den vidare till andra länder.
- Vi kommenterar inte enskildheter, men alldeles självklart är att det ligger i vårt lands intresse att veta vad som sker i vår näromgivning, sade FRA-chefen Ingvar Åkesson om uppgifterna till DN.
Minst 50 procent av Rysslands nättrafik går via Sverige, enligt Jon Karlung, vd på internetleverantören Bahnhof.
- Jämför man med järnvägsnätet är Stockholm som en stor kosmopolitstad för nättrafik, säger han.
Utgör då Ryssland något reellt hot i dagsläget? Nej, säger Rysslandskännaren och historieprofessorn Kristian Gerner.
- Men dagens läge liknar det som rådde under kalla kriget, med spänningar mellan Ryssland och USA.
Sverige tar samma roll nu som då, enligt Kristian Gerner. Neutralt - men samarbetar med Nato.
Samtidigt får FRA-lagen stöd från oväntat håll. Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys, tycker att debatten spårat ur. I dag får FRA bara spana i etern. Från och med årsskiftet får de tillstånd att avlyssna kabelbunden trafik, något som enligt Wilhelm Agrell redan förekommer i flera andra länder. Till exempel i Tyskland, där spaningen är teknikneutral.
Underrättelsetjänsten Bundesnachrictendienst, BND, får avlyssna information oavsett vilket medium den färdas i. Teleoperatörer måste anpassa sina system så att avlyssningen blir möjlig. Även i Storbritannien är signalspaningen teknikneutral.
- Den stora skillnaden mellan Sverige och grannländerna är att signalspaningen inte diskuteras där. Det faktum att det lyfts fram här har skapat en bild av att det är unikt. Den bilden är inte riktigt korrekt, säger Wilhelm Agrell.
Ingvar Åkesson påpekar också att det faktum att nättrafiken flödar över olika länders gränser innebär att utländska underrättelsetjänster kan avlyssna svenskarna.
- Det gör de alldeles säkert, så den här reaktionen på FRA-lagen som kommer från en del internetleverantörer, som säger att de ska flytta sina servrar utomlands, verkar inte så genomtänkt. Inte utifrån det faktum att andra länder kanske har större avlyssningsmöjligheter och mindre skrupler, säger Wilhelm Agrell.
Dennis Töllborg, som är professor i rättsvetenskap, konstaterar att avlyssning är ett internationellt fenomen. Om inte FRA avlyssnar svenskarna så gör någon annan det.
- För det första så tar NSA (National security agency i USA) rubbet. Vartenda mejl. Då kan man tycka att det är bättre om någon som kan den svenska kontexten gör det än en amerikan. NSA kommer att kunna släppa Sverige då, säger han.
Både Dennis Töllborg och Wilhelm Agrell tycker att kontrollen av FRA:s signalspaning är för dålig. Att dela upp den mellan olika organ gör att det blir svårt att veta vem som bär det yttersta ansvaret, tycker de. En oberoende instans borde ha full insyn i verksamheten.
- Plus att det borde finnas en efterhandsunderrättelse om vem som blivit övervakad, som alla civiliserade länder har, säger Dennis Töllborg.