Kommer budgeten att kunna möta krisen och vad betyder den för väljarstödet? DN:s politiske redaktör Henrik Brors svarar på frågor om vårbudgeten.
Regeringen satsar 10 miljarder mot arbetslösheten i vårbudgeten. Det låter mycket. Räcker det?
- Nja, det är förvisso mycket pengar. Men det mesta är automatiska höjningar för att a-kassan får dramatiskt höjda kostnader när arbetslösheten skjuter i höjden. Pengarna leder ju inte till att arbetslösheten minskar. Men regeringen säger också att 26 000 fler arbetslösa ska få plats i det som kallas jobb- och utvecklingsgarantin.
- De stora åtgärderna mot krisen har kommit i de olika paketen som lanserats sedan slutet av förra året, som bil- och bankpaketen. Finansminister Anders Borg upprepade också flera gånger under riksdagsdebatten att Sverige är det land som inräknat allt satsar mest på att möta den ekonomiska nedgången, samtidigt som han talar mycket om att föra en ansvarsfull politik och anklagade oppositionen för överbudspolitik.
Men finns det några stora satsningar i vårbudgeten för att möta den ekonomiska krisen?
- Den viktigaste åtgärden är att kommuner och landsting ska få mer pengar, 7 miljarder för nästa år och 10 miljarder till 2010-11 för att det inte ska bli så stora personalnedskärningar i vården och omsorgen.
- Men vårbudgeten ska bara vara en kompletteringsproposition till den årliga regeringsbudgeten, som läggs på hösten. Därför kan vi räkna med att det kommer nya paket i höstbudgeten för 2010. Särskilt som det är valår då.
- Om Anders Borgs mycket dystra ekonomiska prognos infrias kommer statens finanser att undermineras av dramatiskt sjunkande inkomster. Det är en svår balansgång att veta hur mycket ekonomin ska stimuleras nu utan att det tvingar fram stora nedskärningar framöver, som Sverige tvingades till efter krisen i början på 90-talet.
Kan väljarstödet för oppositionen öka nu när man anklagar regeringen för att den inte gör tillräckligt mot krisen?
- Ja, det borde ju vara så. Det ser vi i till exempel Finland, Danmark och Tyskland, där stödet för regeringarna sjunker under den här krisen. Och socialdemokraternas ekonomiske talesman Thomas Östros radade upp exempel på nedskärningar och anklagade Anders Borg för att ha tappat greppet om ekonomin.
- Men hittills under den här ekonomiska krisen har ju opinionsutvecklingen gått åt motsatt håll jämfört med de flesta andra europeiska länder. Regeringen har uppenbarligen lyckats framstå som att den sköter ekonomin på ett kompetent sätt i det här svåra läget.
- Anders Borg vill nu framstå som att han tar över en klassisk socialdemokratiskt politik med "aktiv arbetsmarknadspolitik", och han får draghjälp av Svenskt Näringslivs kritik mot regeringens budget när han kritiseras för att vara "den bästa finansminister som socialdemokraterna någon har haft".
- Det främsta skälet till den ökade uppslutningen bakom regeringen är nog ändå oppositionens stora interna problem. Mona Sahlin verkar inte ens kunna hålla ihop sitt eget parti om hur oppositionen ska samarbeta, och det har gnisslat mellan socialdemokraterna och LO.
- Om oppositionen lyckas samla sig och framstå som ett dugligt regeringsalternativ kan väljarna börja lyssna mer till deras kritik mot att Anders Borg gör för lite för att möta krisen när den börjar märkas ännu mer än i dag när det drar ihop sig till val nästa år.