Politik

”Reformerna måste granskas”

Mikael Damberg (S) vill sätta igång ett forskningsprojekt som granskar alla skolpolitiska reformer de senaste årtiondena.
Mikael Damberg (S) vill sätta igång ett forskningsprojekt som granskar alla skolpolitiska reformer de senaste årtiondena. Foto: Lars Lindqvist
Socialdemokraterna vacklar om kommunaliseringen av skolan. Partiet är osäkert på om Göran Perssons stora reform på 90-talet var lyckad. ”Statens inflytande och styrning måste öka i svensk skola”, säger Mikael Damberg, Social­demokraternas skolpolitiske talesman.

Det har gått tjugo år sedan ansvaret för det svenska skolväsendet överfördes från staten till kommunerna. DN-journalisten Maciej Zaremba har i en reportageserie på kultursidorna beskrivit fallande resultat i skolan och larmrapporter som avlöst varandra. Enligt genomgången är kommunaliseringen en bidragande orsak till de problem som uppstått.

Även Socialdemokraterna, som drev igenom beslutet om kommunalisering år 1991, tvekar nu på om reformen var lyckad. Partiets skolpolitiske talesman Mikael Damberg kräver en utvärdering av stora skolbeslut från de senaste decennierna.

– Jag vill att vi nu ska sätta i gång skolforskningsprojekt över alla skolpolitiska reformer som genomförts de senaste årtiondena. Det har vi gett regeringen till känna.

Tycker du att kommunaliseringen har varit lyckad?

– Nej, det är därför jag säger att vi måste ha en utvärdering.

På vilket sätt har kommunaliseringen misslyckats?

– Bevisligen. Men nu utgår du från bara en av de stora skolreformer som har påverkat svenskt skolresultat, säger Mikael Damberg.

En majoritet i utbildningsutskottet, inklusive Socialdemokraterna, beslutade nyligen att det fria skolvalet och kommunaliseringen ska utredas.

Folkpartiet och Sverigedemokraterna är däremot ensamma i riksdagen om att helt vilja återförstatliga skolan. Socialdemokraternas Mikael Damberg vill i stället att statens inflytande ska öka.

– Likvärdigheten har urholkats. Det kan ha många olika förklaringar. Kommunaliseringen är en av de förklaringarna. Från statens sida vill vi styra mer över resursfördelningen, säger han.

Kommunaliseringen var den tidigare S-ledaren Göran Perssons starka kort. Beslutet togs under hans tid som skolminister och bidrog till att etablera Persson som en politiker med makt att åstadkomma förändringar. Skolverket pekar nu ut just kommunaliseringen som en faktor bakom att svenska elever presterar allt sämre i klassrummen.

Enligt Lärarförbundet, den största fackorganisationen för lärare, har försämringen flera orsaker. Tre beslut togs ungefär vid samma tidpunkt – kommunaliseringen, friskolereformen och det fria skolvalet.

– Samtidigt kom 90-talskrisen. Då satte sig staten på balkongen och tittade på. Hade man beslutat att följa kvalitén hade vi inte haft den här fruktlösa debatten i dag, säger Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet.

Vad är lösningen på problemen inom skolan?

– Det första som borde göras är att se till att vi har välutbildade och behöriga lärare. Det har alla elever rätt till. Ett förstatligande är däremot ett blindspår. Det skulle kosta det skolan har absolut minst av – tid och pengar.

Bakgrund: Kommunaliseringen har fått hård kritik

Staten lämnade över ansvaret för skolan till kommunerna 1991. Året brukar beskrivas som en brytpunkt inom svensk skola. Det var Göran Persson (S) som i egenskap av skolminister drev på reformen.

Sju år senare fick kommunaliseringen stark kritik av dåvarande Riksrevisionsverket (RRV).

Myndigheten ansåg att reformen var misslyckad och att staten inte preciserat vilka mål som gäller för skolans utveckling.

Svenska elever presterar sämre i skolan i dag jämfört med tidigt 90-tal. Den slutsatsen drar Skolverket i rapporten ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?” Kommunaliseringen av skolan är en faktor bakom den negativa utvecklingen, enligt Skolverket.