Regeringen överväger ytterligare en karensdag

Publicerat 2007-06-15 23:41

En andra karensdag bör införas för den som blir sjuk. Dessutom bör det vara fler karensdagar efter en periods sjukskrivning. Det är några förslag i ett större åtgärdspaket som tagits fram inom finans- och socialdepartementen.

Skriv ut Tipsa Textstorlek

0 kommentarer
0 Bloggar

Förslag till förändringar i sjukförsäkringen

En andra karensdag införs i början av sjukperioden. Ytterligare ett antal karensdagar efter exempelvis dag 14 eller dag 90.

Arbetsförmågan hos sjukskrivna ska prövas tidigt. Senast efter sex månader ska den bedömas i förhållande till alla arbeten på arbetsmarknaden.

En tidsgräns på ett år för sjukpenning. Sjukersättning (förtidspension) endast för en liten och väldefinierad grupp med tydlig diagnos och väsentligt och varaktigt nedsatt arbetsförmåga.

Den som har sjukersättning måste i förväg anmäla till Försäkringskassan om hon eller han tänker arbeta idéellt eller politiskt.

Företagshälsovårdens roll ska stärkas.

En utredning tillsätts för att utveckla riktlinjer för bedömning av arbetsförmågan.
Den som har ersättning på deltid ska ändå vara på arbetet hela dagen, men då jobba i lugnare takt.

Rätten till sjukersättning kvarstår även om personen prövar arbete en längre tid eller under återkommande perioder. En steglös modell för ersättning införs i stället för dagens krav på 25, 50 eller 75 procent.

Försök startas med jobbmatchning, med fokus särskilt på ungdomar med aktivitetsersättning.

Huvudsyftet är att korta de långa sjukskrivningarna och att minska antalet nya förtidspensionärer, enligt den promemoria som tagits fram av de båda departementen.

Att tidigt pröva arbetsförmågan är en kärnpunkt i förslagen.

Efter tre månaders sjukskrivning ska det bedömas om det finns något jobb hos den nuvarande arbetsgivaren som den sjukskrivne kan klara. Efter sex månader ska arbetsförmågan prövas mot på arbetsmarknaden förekommande arbeten.

Det ska också finnas en ettårig tidsgräns för att vara sjukskriven. Sedan blir det antingen sjukersättning (förtidspension), för en liten och väldefinierad grupp och inte för dem med mer diffusa diagnoser, enligt förslaget.

Det ska också införas något som kallas långtidssjukpenning för den som exempelvis väntar på medicinsk behandling. Det tredje alternativet är att neka ersättning efter ett år - då får personen ifråga gå tillbaka till jobbet eller vara arbetslös.

I dag gäller en karensdag innan den sjuke får några pengar. En andra karensdag bör införas. Dessutom ska ytterligare ett antal karensdagar införas efter en period, enligt promemorian som anger dag 14 eller 90 som exempel.

Förslagen är internt arbetsmaterial, enligt Anders Borg som beklagar att de kommit ut.

- Men vi har alltjämt för dåliga vägar tillbaka till arbetet för dem som är långtidssjukskrivna och förtidspensionerade. Därför är det naturligt att vi inför budgetpropositionen ser över vad det kan behövas för åtgärder. Vi har precis inlett förberedelsearbetet och då tas det fram omfattande material med olika förslag.

Anders Borg hänvisar till den socialförsäkringsutredning som gjorts av Anna Hedborg och som visar att sjukskrivningstiderna ökat dramatiskt för olika diagnoser och att variationerna är stora över landet.

Dessutom är de svenska sjukskrivningstiderna väsentligt längre än i andra jämförbara länder.

Anser du att det behövs fler karensdagar?

- I den överenskommelse som gjordes av alliansen i Bankeryd konstaterades det att en av de åtgärder vi ska överväga är ytterligare en karensdag. Vi har nu en väldigt stark konjunktur. Normalt sett stiger då korttidsfrånvaron, något som sedan övergår i en högre långtidsfrånvaro. Det är viktigt att hindra att detta mönster som vi sett i trettio år återupprepas, säger Anders Borg.

- Dessutom behöver vi få ut fler människor på arbetsmarknaden.

En grundtanke är att värna om 80 procents ersättning. Företagshälsovården behöver stärkas och rehabiliteringen förbättras, tillägger han.

- Det handlar inte om att jaga sjuka människor. Vi måste hitta en bra balans mellan satsningar och förbättringar och uppstramningar, säger Anders Borg.

Tomas Eneroth (s), vice ordförande i socialförsäkringsutskottet, tycker förslagen visar moderatdominansen inom regeringen.

- Detta handlar om ett systemskifte. Fler karensdagar urholkar inkomstbortfallsprincipen och gör sjuka människor ännu fattigare.

En parlamentarisk översyn av socialförsäkringarna har aviserats.

- Att först genomföra ett brutalt besparingspaket väcker ingen större respekt, kommenterar Tomas Eneroth.

Folkpartiledaren Lars Leijonborg är också tveksam:

- Det finns saker i det som jag tvivlar på att regeringen kommer att enas om. Vi är ju skeptiska till fler karensdagar, säger han.

Kari Molin