Fler apotek, bättre öppettider, mindre köer och bättre service skulle bli den borgerliga regeringens vinnarrecept i den ideologiska striden. Men opinionsfiaskona kring de statliga försäljningarna och tidigare avregleringar har skapat nervositet i partitopparna.
Sverige skulle inom några år kunna ha 500 apotek till, att döma av utvecklingen i Norge efter att det statliga etableringsmonopolet togs bort. Enbart brittiska apoteksbolaget Alliance Boots planerar för cirka 200 nya apotek om det svenska monopolet avskaffas.
Regeringens utredare pekar på höga läkemedelspriser i dag i Sverige i jämförelse med andra länder. Och rapporterna från Norge talar om att många kunder är nöjda med bättre service.
Det borde alltså vara drömläge för regeringen att öppna för konkurrens med sådana framtidsutsikter. Speciellt som skiljelinjen mot socialdemokraternas nejlinje är så tydlig. Men ändå tassar socialminister Göran Hägglund försiktigt fram. Han är orolig för att en avmonopolisering ändå ska framstå som misslyckad.
Hägglund vill inte ens kalla sina planer för avreglering.
- Termen är missvisande, deklarerade han på DN Debatt i lördags. Det kommer att bli en fortsatt statlig reglering av försäljning av läkemedel.
Så tillbakapressad känner sig den borgerliga regeringen i dag att den inte ens vill ta ordet "avreglering" i sin mun. Ett begrepp som var ett mantra för den förra borgerliga regeringen under Carl Bildts ledning i början på 90-talet.
Men i dag är ord som "elavreglering", "postavreglering", "teleavreglering" snarast skällsord för många väljare. Även om det säkerligen inte finns så många som nostalgiskt drömmer sig tillbaka till de långa köerna på posten mellan 9 och 18 på vardagar har den avregleringen ändå fått en negativ klang i folkmun.
Hanteringen av försäljningen av statliga bolag under ledning av finansmarknadsminister Mats Odell, med rader av medieaffärer och skandalanklagelser, har också bidragit till att regeringen uppenbarligen inte vill att avmonopoliseringen av apoteken ska räknas hit.
Osäkerheten har gjort att regeringspartierna ännu vacklar om de ska sälja ut en del av statliga Apoteket AB:s apotek, även om det enligt utredaren skulle leda till att förändringarna skulle slå igenom snabbare och därmed kunna märkas före nästa val.
Men läkemedelsområdet är förvisso redan i dag en mycket komplicerad bransch, med stora multinationella läkemedelsbolag, stora grossister, stat och landsting som aktörer, och där skattebetalarna står för 70 procent av kostnaderna. Inget annat jämförbart land har heller gått från totalt statligt monopol till någon form av konkurrens.
Kunskapen bland allmänheten och i medierna hur läkemedelsbranschen egentligen fungerar är liten i dag. Risken att förändringar ska framställas som misslyckanden är därför stor.
Det kanske inte är att undra på att utredaren Lars Reje lagt fram ett omfattande förslag med nya lagar och regler för att ge regeringen möjlighet att behålla både hängslen och livrem på när den tar beslut om hur "omregleringen" ska gå till.