Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Politik

Regeringen vill överge överskottsmålet

Regeringen vill frigöra pengar som på sikt kan användas för investeringar i järnvägar, bostäder och klimatomställning. Detta genom att slopa målet att ha ett överskott i det offentliga sparandet som den socialdemokratiska regeringen införde för snart 20 år sedan. Det skriver statsminister Stefan Löfven (S), finansminister Magdalena Andersson (S) och biträdande finansminister Per Bolund (MP) på tisdagens DN Debatt.

Överskottsmålet infördes som en konsekvens av den ekonomiska krisen i början av 1990-talet. Målet innebär att den offentliga sektorn inkomster minus utgifter ska uppgå till en procent av bruttonationalprodukten över ett antal år. Syftet är att skapa en buffert om tiderna blir svårare och konjunkturen går ned.

Nu vill regeringen att det offentliga sparandet ska vara i balans, alltså utan överskott. Ett mål som heller inte har uppnåtts under det senaste året, skriver regeringen i debattartikeln:

”Förra året var underskottet i den offentliga sektorn 2,1 procent av BNP. Det betyder att den offentliga sektorn i Sverige saknade ungefär 85 miljarder, eller nästan 9.000 kronor per invånare, för att betala löpande utgifter och räntorna på statsskulden.”

Läs hela debattartikeln här

Regeringen menar att det skulle krävas skattehöjningar på 75 miljarder kronor för att komma upp i överskottsmålets nivå på en procent av BNP.

Om överskottsmålet slopas frigörs visserligen pengar men dessa ska inte användas till några snabba reformer utan sådana måste under den närmaste tiden ”finansieras krona för krona” står det i debattartikeln. Regeringen menar dock att det kommer att frigöras pengar på sikt som då kan utnyttjas till olika former av offentliga investeringar och nämner infrastruktur, bostäder, klimatomställning, forskning och utbildning.

Utspelet kommer mindre än två månader efter det att fem tunga fackföreningsledare krävt just detta i en artikel på DN Debatt. Också Vänsterpartiet, som liksom S var för överskottsmålet när det infördes 1997, har länge varit förespråkare för ett slopande och vill istället också de införa en balans i de offentliga finanserna.

Överskottsmålet infördes 1997 under en period då den dåvarande statsministern Göran Perssons (S) talade sig varm för Sveriges goda ekonomi och även myntade uttrycket ”den som är satt i skuld är inte fri”.

Då, 1997, röstade 74 moderata riksdagsmän nej till regeringens förslag. I dag är Nya Moderaterna för att behålla överskottsmålet och så sent som i oktober kritiserade Moderatledaren Anna Kinberg Batra finansminister Magdalena Andersson för att vara på väg att överge överskottsmålet. En diskussion som nu kommer att ta förnyad fart.

Också Centerledaren Annie Lööf, Folkpartiledaren Jan Björklund och Kristdemokraternas ledare Göran Hägglund har under hösten kritiserat Magdalena Andersson för att vara på väg att överge överskottsmålet.

I slutet av debattartikeln skriver regeringen att man kommer att inleda samtal med den borgerliga oppositionen:

”Vi ser positivt på en bred uppslutning kring en eventuell förändring. Regeringen kommer därför att föra ett löpande samtal med de borgerliga partierna kring processen.”