Skolinspektionen bildades 2008 för att granska kvaliteten i skolan, men den har saknat effektiva sanktionsmöjligheter. Inspektionen kan rikta kritik mot en skola, men har utöver det inte haft några tvingande åtgärder mot fristående skolor än att dra in tillståndet, att stänga dem.
Den åtgärden har använts sällan eftersom den anses alltför långtgående. Mot kommunala skolor har ingripande sanktioner helt saknats.
Nu har utbildningsdepartementet funderat färdigt över hur skollagen ska ändras så att Skolinspektionen får bättre möjligheter att tvinga fram förändringar. Av en intern promemoria om skärpta sanktioner mot skolor som missköter sig framgår att de nya sanktionerna får sex steg.
– Skolinspektionen ska vara en vakthund mot dålig kvalitet. Då måste den också ha tänder och kunna bita ifrån, säger skolminister Jan Björklund.
En viktig uppgift för Skolinspektionen och en viktig anledning till att sanktionsmöjligheterna utökas är de senaste årens betygsinflation.
– På mycket goda grunder antar vi att det finns en omfattande glädjebetygssättning, både i kommunala och i fristående skolor. Man sänker kraven och trissar upp betygsnivåerna utan att eleverna kan mer. Det kan bland annat bero på att man ska locka till sig fler elever, säger Jan Björklund.
De tre första sanktionsstegen är gemensamma för både kommunala och fristående skolor. Steg ett är en anmärkning vid mindre allvarliga brister. Steg två är ett åtgärdsföreläggande. Om inte bristerna åtgärdas då kan Skolinspektionen utdela ett nytt åtgärdsföreläggande förenat med ett vitesföreläggande, ett slags böter.
Från steg fyra behandlas fristående skolor och kommunala skolor olika. För friskolor blir fjärde steget att återkalla godkännandet och rätten till bidrag. Det femte steget är återkallelse även om rättelse skett – om skolan vid upprepade tillfällen fått åtgärdsförelägganden och Skolinspektionen bedömer att det finns en fortsatt risk för sådana missförhållanden som kan ge ett återkallande.
Det sjätte och sista steget för friskolor är omedelbar återkallelse. Det beslutet är interimistiskt och kan inte överklagas, men inom högst sex månader måste Skolinspektionen fatta ett nytt beslut. För en omedelbar återkallelse krävs att det måste finnas en fara för elevernas hälsa och säkerhet.
För kommunala skolor som inte sköter sig är gången lite annorlunda. Steg fyra innebär att Skolinspektionen kan besluta att kommunen ska vidta de åtgärder som krävs. Om kommunen ändå inte gör det är nästa steg att Skolinspektionen, på kommunens bekostnad, gör det som måste göras för att komma till rätta med problemen.
Den sjätte och sista sanktionsmöjligheten mot kommunala skolor är att Skolinspektionen kan förbjuda kommunen att driva verksamheten vidare. Liksom för friskolor är detta beslut interimistiskt och kan gälla i högst sex månader. Och precis som för friskolor är kraven för ett sådant beslut ”högt ställda” som det står i departementets förslag, och det krävs att det är en akut situation och att det inte går att avvakta med hänsyn till elevernas säkerhet och hälsa.
Förutom problemen med glädjebetyg ser Jan Björklund åtminstone två andra viktiga områden där de nya reglerna kan användas:
– Dels fristående skolor med konfessionell inriktning som överskrider gränserna och mer ägnar sig åt religiös indoktrinering, dels kommuner och friskolor som systematiskt struntar i att anställa behöriga lärare och i stället anställer obehöriga.
Förslaget till ny skollag presenteras i juni, efter EU-valet.