Det skriver muf-ordförande Niklas Wykman på debattsajten Newsmill.
Moderata Ungdomsförbundet är starkt kritiska till IPRED och har alltid kämpat mot system som innebär mindre personlig frihet. Att lagstifta fast 80-talet när vi befinner oss på 2000-talet kommer inte bara att innebära stora inskränkningar i den individuella friheten utan också hindra människor från att våga testa nya idéer.
Givetvis är det en generationsfråga. Internet och verkligheten är fortfarande två olika saker för många äldre som hellre ser problem än möjligheter med nya arenor. Den nya lagstiftningen kommer att rubba proportionaliteten mellan brott och påföljd och dessutom ge "privata poliser" för stor makt.
För att privata uppgifter om en Internetanvändare i dag ska lämnas ut till polisen kräver lagen att det misstänkta brottet är så allvarligt att det förväntas ge ett straff som är hårdare än böter. Men med det nya lagförslaget räcker det med att ha laddat upp en låt en gång för att privata intressen, via domstol, ska få Internet-abonnentens identitet.
Konsekvensen av förslaget blir att om musikindustrin civilrättsligt tvistar om fildelning, behövs bara en uppladdad låt som bevis i domstol för att få ut Internet-abonnentens identitet. Detta samtidigt som polisen idag inte får begära ut information om möjliga fildelare om brottet inte anses tillräckligt grovt, vilket resulterar i att polisen inte heller får avlyssna och därmed saknar nog med bevis för att gå till domstol. Vi betror således privata intressen med mer befogenheter än vad vi gör med polisen.
Eftersom vi tillämpar fri bevisföring i Sverige kan åklagare använda bevis från den civilrättsliga tvisten i ett straffrättsligt mål. Detta trots att polisen ursprungligen inte ska ha tillgång till den informationen. Det är ett integritetskränkande system som vi inte kan acceptera.
I den nuvarande lagstiftningen finns det balans mellan den personliga integriteten och behovet av att bekämpa det misstänkta brottet. Balansen försvinner med detta nya förslag där all vikt läggs på att jaga människor på nätet. Vilket i sin tur ytterliggare försvagar den personliga integriteten.
Frågan är också vad industrin ska använda all information till. Det är väldigt sällan som tvister faktiskt behandlas i domstolar som civilrättsliga processer. Det normala är att parterna gör upp sinsemellan. Det förväntade är att industrin börjar fakturera människor i hög utsträckning, exempel på detta finns i både Danmark och USA. Många som får fakturor kommer såklart vara oskyldiga, det kan helt enkelt vara någon annan som har tagit sig in på deras Internet och fildelat. Hur ska en oskyldig person försvara sig i en civilrättslig tvist mot en hel industri? Lagen och processen är främst avsedd för att behandla tvister mellan företag eller mellan organisationer, där båda parter har råd och möjlighet att anlita rättshjälp. Många kommer att drabbas av detta, industrin själva har lovat att årligen driva tiotusentals processer.
Förespråkarna av detta lagförslag hänvisar till direktiv från EU som tvingar oss att genomföra dessa lagar, men det är inte sant. EG-domstolens dom visar tydligt på frivilligheten av införandet av denna lag. Det finns inget i domslutet som tvingar Sverige till lagstiftning på detta område. Att skylla på EU är i detta fall ett uttryck för brist på argument.
Att allmänheten ibland kan tipsa om brott är inget ovanligt. Däremot om lobbyorganisationer får möjlighet att ta på sig polisens uppgift att undersöka brott, kommer det att leda till ett samhälle där man förväntas ange sina grannar och bekanta. Det har funnits sådana system tidigare men de har historiskt sett aldrig fallit särskilt väl ut.
Anledningen till att lagförslaget har kommit så här långt är att film- och musikbranschen har anlitat väldigt duktiga lobbyister. Jag har själv träffat en hel del av dessa och insett att deras fasad är både rimlig och bra. Men bakom fasaden finns det en hel del dolda intentioner som får alltför stort spelrum om denna lag blir verklighet.
Det är känt att USA och andra stora länder med omfattande nöjesindustri ser Sverige som ett land utan tillräckliga resurser för att möta fildelningsproblematiken. Metoder som fungerar i andra länder fungerar inte nödvändigtvis i Sverige, och svenskarna skulle knappast känna sig tryggare eller säkrare med privata intressen som agerar polis. Moderaterna måste fråga sig själva vilket syfte man tjänar när man väljer att gå lobbyisternas väg. Det är knappast väljarnas.
Efter debatten om FRA lyssnade mitt parti in kritiken men tyvärr lärde vi oss inte tillräckligt. Nu har vi en liknande debatt, fast istället för en myndighet ska vi nu övervakas av företag och privata intressen.
Även om Moderata Ungdomsförbundet är Sveriges största politiska ungdomsförbund och växer, så representerar det inte alltid väljarsympatierna för moderaterna bland unga. Moderaterna kan inte bara värna vuxna med familj och pensionärerna utan vi måste ha större fokus ungdomsfrågor. Annars kommer det vara väldigt svårt att värva unga människor till moderaterna som idag ställer sig väldigt frågande till hur man resonerar kring fildelning. Att vilja lagstifta fast Eva Dahlgren och Per Gessles marknadsandelar på bekostnaden av ny kultur är inte en framtidsfråga som vinner unga människor till partiet.
Här kan du följa debatten