Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Politik

”Regeringsmakt kostar att bära”

Foto: Anette Nantell

Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) försöker nu tona ner betydelsen av regeringens nederlag i riksdagen nyligen om den statliga inkomstskatten.

– Det stora är förbättringen vi gör vid års­skiftet för låg- och normalinkomsttagare, säger han i en DN-intervju.

Vad minns du mest av året som gått?

– Det som jag trots allt mest är fokuserad på är att följa arbetskraftsutvecklingen. Det är vår tids stora samhällsförändring som sker i arbetsliv och i arbetsmarknad. Även om jag upplever att vi ligger långt fram och har en hel del positiva signaler, så är det väldigt mycket kvar att göra.

Kommer det att prägla vår­budgeten eller valmanifestet?

– Vi ser framför oss ett ytterst begränsat utrymme, om ens något, för både 2015 och 2016. Sverige är fortsatt avvikande från andra länder eftersom vi inte höjer skatter och sänker utgifter. Vi har tvärtom kunnat använda starka inhemska finanser till att hålla uppe den inhemska efterfrågan.

Skattebråket har präglat mycket av den politiska hösten i riksdagen. Vad drar du för slutsatser av det som blev slutet på bråket? (Regeringen förlorade och den statliga inkomstskatten sänktes inte med upp till 250 kronor i månaden.)

– Vårt valmanifest 2010 grundades, precis som 2006, på en fyrparti­förhandling där saker togs bort och där annat fanns med. Vi har lagt fram både det vi lovade skarpt och vår reformambition till riksdagen att fatta beslut om. Jag är glad att merparten faktiskt har gått igenom. Den viktigaste förändringen som sker nu vid årsskiftet för vanligt folk i den vardag som finns här utanför, det är att breda grupper av låg- och normalinkomst­tagare får kraftiga förbättringar, både när det gäller sänkt inkomstskatt och att den differentierade a-kassan tas bort, att breda löntagargrupper får en lägre a-kasseavgift. Det här är ett årsskifte som är väldigt mycket nya Moderaternas.

Du låter inte särskilt ledsen över att det inte blev några skattesänkningar extra för dem som har högre inkomster?

– Jag tycker att det är viktigt att beskriva bakgrunden. Jag tror att när man passerar årsskiftet och kommer till löneutbetalningar i januari och början av nästa år, då håller sig människor till det som blir deras verklighet. Och den stora förbättringen vi gör är för låg- och normalinkomsttagare.

Sänkningen av den statliga inkomstskatten var ett krav som framför allt Folkpartiet drev hårt i förhandlingarna om jag har förstått saken rätt?

– Det fanns med i vårt gemensamma valmanifest. Vi har också varit beredda att göra åtgärder som vi menar höjer produktiviteten som leder till tillväxt.

Miljöpartiets ekonomisk-politiska talesperson Per Bolund sade efter att regeringspartierna förlorat den avgörande omröstningen om den statliga inkomstskatten att man ska se det som en knäpp på näsan på dig eftersom du inte insett att man inte kan bedriva en minoritetsregering som om man vore i majoritet. Vad säger du om det?

– Den som nu pekar finger till mig och säger att det behövs inga skydd för minoritetsregeringar, ingen respekt för finanspolitiska regler, lite oklart om SD ska vara isolerat från politiskt inflytande... om de tror att det ur detta landskap ska växa grund för en stark regeringsmakt, då har de mycket att tala med väljarna om inför nästa års riksdagsval.

Menar du att de rödgrönas ­agerande strider mot det Mona Sahlin sade om att S inte i något sammanhang skulle samarbeta med SD?

– Jag gick till Miljöpartiet efter valet 2010 och sa att jag är beredd att ta ansvar för vad jag sagt i valet om att isolera ett parti, som bara har en enda idé för sin existens, nämligen att ge sig på invandrare, från politiskt inflytande. Jag vill påpeka att det är ett för Europa helt unikt vägval eftersom i alla andra lägen har man i stället anpassat sitt språkbruk.

Men kritiken handlar om att du inte brytt dig om att förankra budgeten på något sätt, utan att ni lagt in fler och fler saker i budgeten och på så sätt kanske missbrukat det finanspolitiska ramverket.

– Antingen är man i regeringen eller inte. Det säger alla partier i dag. Det är därför jag har dragit slutsatsen att ska man bygga regeringsmakten långsiktigt måste man bygga den i regeringsmakt, inte via hoppande majoriteter i riksdagen för det är det alla säger att de vill slippa.

Opinionssiffrorna är inte särskilt lysande vare sig för ditt parti Moderaterna eller för den borgerliga alliansen. Hur ska du kunna vända det här?

– Det kostar på att bära regeringsmakt. Det jämnar ibland ut sig ­under valår, jag säger ibland, man ska aldrig vara säker på någonting. Jag tror att det är viktigt för oss att valet som jag tror kommer att handla om jobb och ekonomi, att vi är väl förberedda på att svara på frågorna. Blir det en valrörelse som handlar väldigt mycket om de frågorna då finns större chans för ­alliansen att återkomma.

Tre snabba

1 Hur många partier sitter i ­riks­dagen efter valet nästa år?
– Jag tror att alla åtta blir återvalda.
2 Ska vi ha vinter-OS i Stockholm?
– Det måste vara trovärdigt och inte skicka notan till skatte­betalarna. Och det är jag inte övertygad om ännu.
3 Spelar ditt favoritlag Djurgården i den högsta ishockeyligan SHL nästa säsong?
– Det är kast mellan hopp och ­förtvivlan. Men jag hoppas det.

Fakta: Fredrik Reinfeldt

Ålder: 48 år.

Yrke: Partiledare för Moderaterna sedan 2003 och statsminister sedan 2006.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.