Olli Rehn uttalar sig i tyska tidningen Die Welt.
Där säger Rehn att systemet med förhandsgranskning, i motsats till dagens system där budgetarna granskas först sedan de debatterats och antagits i respektive lands parlament, ska ”identifiera ekonomiska utmaningar för EU och eurozonen”.
– Genom att skapa en ”europeisk termin” för samordning av den ekonomiska politiken kan medlemsländerna gynnas av tidig samsyn på europeisk nivå, säger Rehn.
Eurozonens finansministrar ska också varslas om ländernas budgetplaner i förväg, och ska på det sättet ”spela en avgörande roll i det nya systemet av utökad samordning”.
Orsaken till den nya regleringsivern är förstås den kris som EU och eurozonen kastats in i på grund av Greklands spektakulära ekonomiska misshushållning.
Statsminister Fredrik Reinfeldt är inte beredd att gå med på att lämna över den svenska statsbudgeten i förväg till EU-kommissionen, vilket sannolikt blir ett av kommissionens förslag till ökad budgetkontroll inom eurozonen när de presenteras senare i dag.
– Att det skulle gälla alla länder, det tycker vi är litet märkligt. Utgångspunkten måste ju vara att de som för en budgetpolitik i strid med stabilitets- och tillväxtpakten, där kan man möjligen föra en sådan diskussion, säger han till TT.
– Men länder som Sverige, vi är ju ett lysande undantag som har god ordning och inte ligger i närheten av de här nivåerna som man inte får överskrida, vi kan rimligen inte behandlas på samma sätt, säger han.
– Jag kommer att invända mot det synsättet, säger Reinfeldt.
Tidigare i veckan sade oppositionsledaren Mona Sahlin till TT att det är uteslutet att Sverige skulle gå med på det.
I förslaget ingår också att skärpa stabilitets- och tillväxtpakten och att sätta mer press på medlemsländerna att faktiskt leva upp till reglerna. Mer vikt ska läggas på ländernas skuldsättning och skillnader i konkurrenskraft mellan medlemsländerna.
De länder som upprepade gånger bryter mot paktens regler ska snabbt fås att bättra sig. I framtiden vill EU-kommissionen att EU:s budget ska kunna användas för att pressa länderna hålla sig till de regler som satts upp för den finansiella stabiliteten.
EU-kommissionen vill skapa en permanent krismekanism för framtida Greklandsfall och samordna den ekonomiska politiken mer.
Bland annat föreslår kommissionen att medlemsländerna i ett tidigt skede ska koordinera sig på EU-nivå när de förbereder sina nationella budgetar och reformprogram. Mer synkronisering inom EU kommer att hjälpa medlemsländerna att genomföra gemensamma mål och ta itu med gemensamma utmaningar mer effektivt än vad som är fallet i dag, tror kommissionen.
– Koordinering av finanspolitiken måste ske i förväg för att säkra att nationella budgetar stämmer överens med den europeiska dimensionen, så att de inte riskerar stabiliteten i andra medlemsländer, säger EU:s ekonomikommissionär Olli Rehn.
EU-kommissionen anser att Estland uppfyller alla krav för att kunna ansluta sig till eurosamarbetet. Kommissionen föreslår därför att Estland ska få införa euron 2011.
”Estland har nått en hög grad av hållbar ekonomisk konvergens och är redo att införa euron den 1 januari 2011. Vi välkomnar den försiktiga politik som Estland sedan länge tillämpar”, skriver EU:s ekonomikommissionär Olli Rehn i en kommentar.
Estlands budgetunderskott var 2009 1,7 procent av BNP och statsskulden 7,2 procent av BNP.
EU:s finansministrar fattar det avgörande beslutet i juli efter det att EU-parlamentet fått yttra sig och EU:s stats- och regeringschefer tagit ställning vid sitt toppmöte i juni.
Nio länder, däribland Sverige, har undantag från att införa euron. Inget annat land än Estland uppfyller alla krav för att gå med, till exempel prisstabilitet, växelkursstabilitet och nationell valutalagstiftning som är förenlig med EU-fördraget.
Storbritannien och Danmark har laglig rätt att avstå från att införa euron.
- Förslagen är nödvändiga, men det är upp till bevis innan marknaden köper det här, säger Nordeas chefekonom Annika Winsth i en snabb kommentar.
Skulle förslagen bli verklighet är det politisk känsliga frågor, bland annat att EU-kommissionen skulle lägga sig i enskilda länders finanspolitik.
- Man är i alla fall inne och naggar i kanten, säger Winsth.
Hela eurosamarbetet vilar på en känslig grund.
- Ett problem är att man har flera enskilda finansministrar men bara en centralbank.
Hon ser framför sig en diskussion i euroländerna framöver.
– Hur långt kan man gå innan man trampar in på enskilda länders finanspolitik, frågar sig Winsth?
Förslagen tror hon inte får någon effekt på den akuta skuldkrisen. Just nu vill finansmarknaderna bara se att de utsatta länderna klarar av att leva upp till sina åtaganden här och nu.
Euroländer som inte lever upp till kraven ska kunna bli av med EU-pengar för infrastruktur och andra utvecklingsprojekt, enligt EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso.
Enligt Barroso ska den stränga efterlevnad av unionens stabilitetspakt som nu eftersträvas kunna länkas till ”villkorlig användning av EU:s utgifter”.