Reinfeldt underkänner sänkta ungdomslöner

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Fakta: Fredrik Reinfeldt

Ålder: 46 år.

Familj: Har nyligen separerat från Filippa Reinfeldt som han gifte sig med 1992. De har tre barn tillsammans.

Yrke: Partiledare för Moderaterna sedan 2003. Statsminister sedan den 6 oktober 2006.

Lön: 144 000 kronor i månaden.

Statsministern om ...

Disponibel inkomst (efter skatt inklusive bidrag). Steg i fasta priser i genomsnitt från 14 858 kronor 2006 till 16 592 kronor 2010.

– I grunden återspeglar de här siffrorna en välskött ekonomi som i mindre utsträckning än andra länder drabbats av finanskrisen.

Fattigdom. Andel personer med låg disponibel inkomst (60 procent av medianvärdet) har ökat från 10,2 procent 2006 till 14,1 procent 2010.

– Det här måttet blir bra om alla har det lika bra. Om du tittar på absolut fattigdom sjunker talen hela tiden och det har fortsatt under min tid som statsminister.

Gymnasiebetyg. Andelen gymnasieelever behöriga till högskola har sjunkit från 89,8 procent 2006 till 87,4 procent 2010.

– Det är bekymmersamt att vi haft sjunkande skol­resultat och har haft det under en tid. Vi menar att de skolreformer vi nu genomför kommer att åtgärda detta. Frustrationen är att det tar så lång tid.

Polisens arbete. Trots att antalet poliser ökat från 17 423 till 20 398 har uppklarandegraden sjunkit från 17 till 16 procent mellan 2006 och 2010.

– Jag tycker inte att det är ett heltäckande mått. Man måste titta på andra parametrar som trygghetsundersökningar också, men jag är inte nöjd. Här finns mer att göra.

Sprickan om ungdomsarbetslösheten är total i regeringen. Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) uppmanar moderata politiker i landets 100 största kommuner att säga nej till förslaget från Jan Björklund (FP) att skapa särskilda ungdomsjobb till 75 procent av ingångslönen.

Sprickan om ungdomsarbetslösheten är total i regeringen. Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) uppmanar moderata politiker i landets 100 största kommuner att säga nej till förslaget från Jan Björklund (FP) att skapa särskilda ungdomsjobb till 75 procent av ingångslönen.

– I Sverige sänker vi inte löner, vi höjer dem, säger Fredrik Reinfeldt i en DN-intervju.

Han har varit statsminister i mer än 2 000 dagar. Motgångarna har duggat tätt den senaste tiden.

Annons:

När DN träffar statsministern högst upp i regeringshögkvarteret Rosenbad har Sten Tolgfors avgått som försvarsminister efter den uppmärksammade vapenaffären med Saudiarabien.

Samtidigt visar flera opinionsmätningar att den rödgröna oppositionen är på väg att få egen majoritet.

Den borgerliga minoritetsregeringen anklagas av kritiker för att vara passiv och sakna nya idéer, inte minst för att få bukt med arbetslösheten som är högst bland ungdomar.

Nyligen anslöt sig vice statsministern, folkpartiledaren Jan Björklund, till Centerpartiets linje att sänkta ungdomslöner är en bra idé. Den 10 mars tog FP-ledaren initiativ till att landets 100 största kommuner ska gå före och införa särskilda ungdomsavtal upp till 23 år i kommuner och landsting till 75 procent av lägstalönen.

För att det ska bli möjligt krävs att även Moderaterna i kommunerna stöder förslaget på samma sätt som skett i Sollentuna kommun. Där har den borgerliga majoriteten, inklusive Moderaterna, föreslagit sänkta ungdomslöner, men facket säger nej.

Det gör även Fredrik Reinfeldt som nu uppmanar sina moderata kommunpolitiker att säga nej till FP-förslaget.

– Moderaterna centralt förordar inte lönesänkningar. Vi förordar högre löner och andra metoder för att sänka trösklar för grupper som har svårt att komma in på arbetsmarknaden, säger Fredrik Reinfeldt till DN.

Om lönekostnaderna skulle vara rätt medicin borde resultatet av den sänkta arbetsgivaravgiften för ungdomar ha varit större, resonerar statsministern.

– Jag tror helt enkelt inte på den här idén med att sänka löner. I så fall så borde vi redan ha sett detta eftersom vi kraftigt har sänkt kostnaderna.

DN:s granskning förra veckan av Fredrik Reinfeldts tid vid makten visade att arbetslösheten bland 20–24-åringar ökat från 16,6 procent 2006 till 18,2 procent 2011, enligt Statistiska centralbyrån.

Måste ni inte göra något mer åt detta?

– Mina motståndare försöker beskriva det som att Sverige har massarbetslöshet. Det ordet skulle indikera att vi överallt, i alla delar av samhället i alla åldersgrupper, har massarbetslöshet. Men det är ju inte sanningen. När vi tittar på det traditionella måttet mellan 20–64 år, etniskt födda svenskar, har vi mycket låg arbetslöshet. Vad Sverige har är strukturell arbetslöshet i delar av vår befolkning: utrikes födda, funktionshindrade och ungdomar.

Reinfeldt pekar på att den största arbetslösheten finns bland unga som fötts utomlands.

– Ska vi vara ärliga så är en hel del av jobbproblematiken kopplad till utrikes födda, säger han.

Han berättar om när han träffade en 17-årig kille som kommit ensam som flykting till Sverige från Afghanistan.

– Han var rätt typisk för detta. Han hade gått 1–1,5 års utbildning i Afghanistan. Han möter ett land där vi förutsätter att man har åtminstone 12–13 års utbildning. De ska konkurrera på samma arbetsmarknad.

Men vad gör du åt det här då?

– Eftersom jag tror på att vi behöver vara fortsatt öppna, eftersom jag tror på att om vi får fler jobb så säkrar det också vår egen välfärd, så kommer vi också att behöva jobb som är lite mindre kvalificerade för grupper som inte levt de perfekta liven eller inte pratar den perfekta svenskan eller som kommit från and­ra länder. Bra, schysta villkor ska råda. Det ska vara löner som man kan leva på.

Årets stora satsning för att få ner ungdomsarbetslösheten är halveringen av restaurangmomsen för att skapa fler jobb. Nästa tillfälle för regeringen att komma med nya förslag är vårbudgeten den 16 april.

En annan huvudvärk för Reinfeldt är sjukskrivningarna. Efter en stadig nedgång sedan 2003 har antalet sjukfall vänt uppåt med 14 procent mellan 2010 och 2011, enligt Försäkringskassans statistik.

– Vi hade en historiskt låg nivå i början på 2010. Det här följer mycket det vi har sagt att det är en om-försäkring (att utförsäkrade sjukskrivs igen, DN:s anmärkning). En stor del, 70 procent, är de som nu återvänder till sjukförsäkringen.

Men allt förklaras inte av de som utförsäkrades och återvänder till sjukskrivning. Resterande 30 procent beror på andra faktorer, framför allt ökad psykisk ohälsa – inte minst bland kvinnor.

– En nyckel tror jag är att väldigt många går för länge i misstrivsel med arbetsförhållanden som de inte har makt över. Det är offentliga arbetsgivare som helt enkelt inte varit bra. Det finns saker att lyssna in som man kan förändra, säger Fredrik Reinfeldt.

(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Andra har läst

Mer från förstasidan

ebola500
Foto:AP

 Epidemin i en ny fas. Hoppfull tweet av professor Hans Rosling. 20  13 tweets  7 rekommendationer  0 rekommendationer

carmen144
Foto:AP

 Vräkt efter 50 år. Den spanska änkans fall väcker vrede. Nu får hon hjälp av sitt lokala ligalag. 5  2 tweets  3 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:

 USA och Ryssland möts. Bara timmar kvar av förhandlingarna om Irans kärnteknikprogram. 1  1 tweets  0 rekommendationer  0 rekommendationer

lavrov-kerry244
Foto:AP

 Kommuner missar anmälningar. Facket kräver en kriskommission. 10  4 tweets  6 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:
Annons:
Annons:
Annons: