Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Politik

Rekordras för svenskt eurostöd

Grafik: Anders Bolling / /Källa: SCB
Stödet för euron har nästan utraderats i Sverige. Fyra av fem säger nej till en svensk euroanslutning. Under finanskrisen för två år sedan var det dött lopp mellan ja och nej, sedan kom krisen. ”Svenskarna är skeptiska till EU-fördjupning”, säger statsvetaren Linda Berg.

Rapporteringen om skuldkrisen i eurozonen har skapat total dominans för motståndet mot den gemensamma valutan bland svenskarna.

I SCB:s senaste opinionsmätning samlar anhängarna till euron blott elva procent av de tillfrågade, medan motståndarna är hela 80 procent. Sedan eurokrisen blev akut i våras har nejsidans andel skjutit i höjden med nästan 20 procentenheter.

Aldrig tidigare har eurostödet i Sverige varit så svagt. Det har inte ens varit i närheten. Större delen av tiden sedan 1997, när SCB började fråga om eurostödet, har motståndarna varit klart fler än anhängarna, men övertaget har ofta varit i storleksordningen 50 procent mot 35.

Samtidigt är svenskarnas stöd för själva EU-medlemskapet fortfarande starkt med ungefär 50-20 i de positivas favör. Framför allt är det de som vill gå ur som har minskat i antal.

– Människor har vant sig över tid. Vi ska inte heller glömma att det delvis handlar om en ny generation, de yngre har vuxit upp med EU, säger Linda Berg, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

– Men med klassisk EU-logik ser vi att varje kris löses med mer överstatlighet, och av tidigare studier vet vi att svenskar har varit skeptiska till fördjupning.

Två gånger har jasidan varit i klar ledning i den svenska euroopinionen. Första gången var 1999 och andra gången 2001-2002. Så sent som för två år sedan, i november 2009 när finanskrisen härjat och vi fick betala över elva kronor för en euro, var det dött lopp mellan ja och nej. EU-valutan sågs då som en trygg hamn.

– Då var diskussionen att ”nu kanske Sverige får betala priset för att vi valt stå utanför”. Men sedan gick det ganska snabbt utför när man insåg Greklands problem, och att de var större än man trott, säger Linda Berg.

I euroländerna själva syns inte samma dramatiska stärkning av motståndet. I en kommande europeisk mätning visar sig eurostödet i krislandet Grekland ha stigit under krisen.

– Opinionen hoppar generellt mer upp och ner i länder som är utanför. Där är ju frågan om man ska gå med eller inte levande på ett annat sätt.

– I de länder som är med blir det mer en normalisering. Kostnaden för att gå ur och återta en sedan flera år nedlagd valuta och allt det kan kosta kan ses som en ännu större risk. Det är två olika logiker.

Linda Berg tror att euroopinionen i Sverige kommer att svänga igen från det extrema läge som råder nu, men precis när det händer vågar hon inte sia om.

– I grunden handlar det om vad som händer, hur krisen kommer att lösas. Blir det en normalisering är jag övertygad om att opinionen kommer att svänga, men det är svårt att veta om det svänger över till ja igen.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.