På onsdag säger riksdagen ja till det omstridda förslaget om utökad avlyssning av data- och teletrafik. Oppositionen tvingade i fjol fram en ettårig bordläggning, men under tiden som gått har egentligen inget hänt med vare sig förslag eller argument.
Fyra riksdagsledamöter från allianspartierna skulle behöva rösta nej för att fälla förslaget. Men det är ytterst osannolikt att det kommer att ske, även om det finns borgerliga kritiker.
Samtliga politiska ungdomsförbund är emot förslaget, och Moderata ungdomsförbundet trappade på torsdagen upp sin kampanj genom att rikta sig direkt till åtta namngivna moderata riksdagsledamöter med kravet att de ska rösta nej.
Folkpartiets Birgitta Ohlsson har redan valt att kvitta ut sig för att slippa delta i omröstningen.
Den tekniska utvecklingen är grunden till propositionen om "anpassad försvarsunderrättelseverksamhet". FRA, Försvarets radioanstalt (trots namnet en civil myndighet), har sedan andra världskriget bedrivit signalspaning i "etern". Lagen förbjuder FRA att lyssna på annat än trådlösa signaler, men numera går 98 procent av den elektroniska kommunikationen i kabel.
Därför vill FRA ha tillgång även till kabelkommunikation. Det är också huvudsyftet med propositionen.
Kritikerna ser en väldig ökning av antalet telefonsamtal, mejl och sms som kan avlyssnas. Journalister pekar på risker för källskyddet, advokater på att samtal med klienter måste vara hemliga.
FRA menar att uppdraget inte förändras ett dugg med det nya förslaget. Data- och teletrafiken som avlyssnas ska passera Sveriges gränser och gälla utländska förhållanden.
FRA-anställda sitter inte och lyssnar på alla samtal och läser alla mejl. Dataprogram med hjälp av tiotusentals sökbegrepp sniffar sig fram till den information som är så intressant att den kontrolleras.
- Jag är säker på att det kommer avlyssningsskandaler i framtiden eftersom det är så svaga kanter i förslaget. Det är ofrånkomligt att helt oskyldiga avlyssnas, säger Thomas Bodström (s), som är ordförande i riksdagens justitieutskott.
Den gamla socialdemokratiska regeringen startade arbetet med att ta fram en FRA-lag. Både den förra och den nuvarande riksdagsmajoriteten har dock delats mellan dem som i första hand ser till nationella säkerhetsintressen och dem som oroar sig för enskildas personliga integritet.
Nödvändigt, säger försvaret. Uselt förslag, säger polisen.
En infekterad debatt rasade förra våren. Juristerna i Lagrådet var ganska nöjda men rekommenderade ett par förändringar till skydd för den personliga integriteten, som regeringen också stoppade in i propositionen.
Oppositionen använde sin möjlighet att skjuta upp förslag som rör mänskliga fri- och rättigheter. Nu är tiden slut, och i princip går samma förslag till riksdagen som förra året.