Med flera hundra berörda armenier, assyrier, syrianer och greker på läktaren och med stark polisbevakning debatterade riksdagen i flera timmar den kontroversiella frågan.

Det var den rödgröna oppositionen som föreslagit att massakrerna på armenier, assyrier, syrianer, kaldéer och pontiska greker under första världskriget i det sönderfallande Ottomanska riket ska klassas som ett folkmord.

De borgerliga partierna avvisade förslaget med hänvisning till att politiker inte ska skriva historia. Men fyra borgerliga ledamöter röstade med oppositionen, vilket gjorde att förslaget gick igenom med en rösts övervikt.

De flesta icke-turkiska historiker och folkrättsexperter är överens om att massakrerna var ett folkmord i enlighet med 1948 års folkmordskonvention.

Turkiet förnekar att det var ett folkmord, och att över huvud taget diskutera behandlingen av armenierna och andra folkgrupper under den här perioden var länge tabubelagt i Turkiet.

– Det är inte riksdagens sak att göra folkrättsliga bedömningar. Det är historiker, inte politiker som ska skriva historia, sade Gustav Blix (M).

Han hänvisade till att det är viktigt att i stället understödja den försoningsprocess mellan Turkiet och Armenien som inletts.

– Vi politiker ska inte skriva historia, men vi har ett ansvar att förhålla oss till historiska fakta och kalla saker vid dess rätta namn, sade Vänsterpartiets Hans Linde.

Folkpartiets Erik Ullenhag påminde om att det tidigare även var Socialdemokraternas linje att inte politiskt fastslå att det var ett folkmord.

– Jag tycker också att det var ett folkmord men anser att riksdagen inte ska göra folkrättsliga bedömningar. Jag står på den linje som socialdemokratiska regeringar tidigare gjorde, sade han.

Men hans partikamrater Gulan Avci och Agneta Berliner samt kristdemokraten Annelie Enochson deklarerade i debatten att de skulle rösta med oppositionen. Ytterligare en borgerlig ledamot, den avhoppade moderaten Göran Thingwall, visade sig sedan göra samma sak.