Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Politik

Riksdagen erkände folkmord på armenier

Riksdagen anser att det var ett folkmord som begicks mot bland andra armenier 1915. I ett överraskande beslut på torsdagen kördes regeringen och den borgerliga majoriteten över.

Med flera hundra berörda armenier, assyrier, syrianer och greker på läktaren och med stark polisbevakning debatterade riksdagen i flera timmar den kontroversiella frågan.

Det var den rödgröna oppositionen som föreslagit att massakrerna på armenier, assyrier, syrianer, kaldéer och pontiska greker under första världskriget i det sönderfallande Ottomanska riket ska klassas som ett folkmord.

De borgerliga partierna avvisade förslaget med hänvisning till att politiker inte ska skriva historia. Men fyra borgerliga ledamöter röstade med oppositionen, vilket gjorde att förslaget gick igenom med en rösts övervikt.

De flesta icke-turkiska historiker och folkrättsexperter är överens om att massakrerna var ett folkmord i enlighet med 1948 års folkmordskonvention.

Turkiet förnekar att det var ett folkmord, och att över huvud taget diskutera behandlingen av armenierna och andra folkgrupper under den här perioden var länge tabubelagt i Turkiet.

– Det är inte riksdagens sak att göra folkrättsliga bedömningar. Det är historiker, inte politiker som ska skriva historia, sade Gustav Blix (M).

Han hänvisade till att det är viktigt att i stället understödja den försoningsprocess mellan Turkiet och Armenien som inletts.

– Vi politiker ska inte skriva historia, men vi har ett ansvar att förhålla oss till historiska fakta och kalla saker vid dess rätta namn, sade Vänsterpartiets Hans Linde.

Folkpartiets Erik Ullenhag påminde om att det tidigare även var Socialdemokraternas linje att inte politiskt fastslå att det var ett folkmord.

– Jag tycker också att det var ett folkmord men anser att riksdagen inte ska göra folkrättsliga bedömningar. Jag står på den linje som socialdemokratiska regeringar tidigare gjorde, sade han.

Men hans partikamrater Gulan Avci och Agneta Berliner samt kristdemokraten Annelie Enochson deklarerade i debatten att de skulle rösta med oppositionen. Ytterligare en borgerlig ledamot, den avhoppade moderaten Göran Thingwall, visade sig sedan göra samma sak.

Turkisk-armeniska konflikten

I slutet av 1800-talet började de cirka två miljoner armenier som var bosatta i Osmanska riket profilera sin nationella identitet. Åren 1894–96 dödades cirka 30.000 armenier i östra Anatolien och flera tusen i Konstantinopel (Istanbul).

Under första världskriget bildade armenier partisangrupper som hjälpte de invaderande ryska trupperna. Osmanska myndigheter började massdeportera armenier till Syrien och Mesopotamien. Enligt armenisk historieskrivning dog uppemot 1,5 miljoner av svält och umbäranden eller i massakrer.

Turkiet hävdar att ett stort antal människor, såväl kristna armenier som muslimska turkar, dog under Osmanska rikets kaotiska och våldsamma sönderfall. Turkiet erkänner inget folkmord och har gjort det straffbart att använda den beskrivningen. (TT)
 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.