Riksdagen beslöt på onsdagen att godkänna ny lagstiftning mot terrorism.
Från den 1 juli utvidgas begreppet kapning som terroristbrott att omfatta även buss, tung lastbil, tåg, spårvagn och t-bana. Om avsikten är att injaga fruktan och att skada en stat blir en rad allvarliga brott klassade som terroristbrott. Det gäller även försök att tvinga fram beslut hos myndigheter eller att destabilisera politiska och sociala strukturer i ett land. Brotten handlar om våldsbrott, tagande av gisslan och att förstöra allmänna anläggningar.
Syftet är att anpassa svensk lag till EU:s rambeslut om att bekämpa terrorism. Redan den 29 maj 2002 antog riksdagen ett preliminärt utkast till rambeslut. EU antog rambeslutet den 13 juni 2002. V, fp och mp röstade mot utkastet med motivering att det var för löst och därmed hotade rättssäkerheten. M ansåg det i princip fel att godkänna rambeslut utan att presentera hur följderna för lagstiftningen ser ut.
Den nya terrorlagen röstades igenom med stöd av s, c och kd. Mp och v röstade nej av samma skäl som tidigare och fp ville i stället se en översyn av lagstiftningen. M var för lagförslaget med undantag av en bestämmelse om mindre allvarliga terroristbrott.
Även stämpling och försök till dessa brott ska klassas som terrorism. Det blir straffbart att inte avslöja terroristbrott. Svenska domstolar ges rätt att döma enligt den nya svenska lagen även om brottet begåtts i ett land med mildare lagstiftning. Vidare ska det bli möjligt att utvisa en asylsökande för "befarad terroristbrottslighet i annat land, även om brottet har övervägande karaktär av politiskt brott". Å andra sidan sägs att lagstiftningen inte får tillämpas så att terroristlagstiftning används för att anklaga personer som slåss för sina medborgerliga rättigheter, även om de därmed begår brott.