Riksdagen sade ja till EU:s fördrag

Hela 36 ledamöter kände sig kallade att delta i riksdagsdebatten, som började mitt på dagen och avslutades med votering vid 2330-tiden. 243 röstade ja, 39 ville låta frågan vila ett år och 13 avstod. Därmed hade Sverige ratificerat fördraget.

Processen inom EU har pågått i flera år. Tjeckien tvekar fortfarande, och innan någon lurat ut hur Irlands nej i folkomröstningen i juni ska hanteras kan fördraget inte träda i kraft. Riksdagen har nu satt ett slags svensk punkt, även om debatten lär fortsätta.

Lissabonfördraget är ett försök att få EU att fungera även om unionen utvidgas vidare från dagens 27 medlemmar. Därtill ska en "president" leda stats- och regeringschefernas arbete, och majoritetsbeslut införs på fler områden än i dag.

Det senare har motståndarna i vänstern och miljöpartiet skjutit in sig på, liksom några dissidenter i det borgerliga lägret.

- Bakom retoriken innebär fördraget en enorm maktöverföring från Sverige till EU, sa Hans Linde (v) i riksdagsdebatten.

Varför är det så förfärligt att de gamla nationalstatsgränserna inte styr allting? invände Alf Svensson (kd). Och EU-minister Cecilia Malmström (fp) pekade på att Sverige får fler röster i EU-parlamentet.

- Sverige är ett av de länder som skulle förlora mest i inflytande om Lissabonfördraget inte antas, sa Cecilia Malmström.

Som vanligt i EU-frågan var socialdemokraterna i luven på den övriga oppositionen i mp och v. En nymodighet i kammaren var däremot när två moderater debatterade med varandra: utrikesutskottets ordförande Göran Lennmarker och Anne-Marie Pålsson, en av de borgerliga ledamöter som motionerat om att göra ärendet till en grundlagsfråga (vilket hade krävt två riksdagsbeslut med val emellan).

Socialdemokraterna balanserade på sitt eget sätt mellan partilinjen, ja till fördraget, och skepsis mot EU:s syn på svenska kollektivavtal efter striden om det lettiska byggföretaget i Vaxholm.

Gruppledaren Sven-Erik Österberg talade länge om hoten mot den svenska modellen, trots att de egentligen inte hade med Lissabonfördraget att göra. De s-avvikare som krävt garantier för kollektivavtalens fortlevnad teg.

I brist på ett nej till fördraget, eller en folkomröstning, försökte v och mp få riksdagen att förklara förslaget vilande i ett år. Med antalet röstande i kammaren hade det krävt 48 röster, men utfallet blev alltså bara 39.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut