Riksdagen borde dra lärdom av Sofia Arkelsten-affären och bjudresorna. Det behövs en diskussion om riksdagsledamöterna borde ha klarare regler för vad de kan och får göra inom ramen för sitt riksdagsuppdrag anser statsvetaren Jenny Madestam.
Madestam konstaterar att för politikerna som grupp kan den här typen av affärer påverka förtroendet negativt.
– Man kan ha olika åsikter om hur privat den här typen av skandaler är. Men nu handlar det inte om obetalda räkningar, utan om misstankar om att en riksdagsledamot kan ha köpts. Folk frågar sig då rimligen hur vanligt det är bland ledamöterna och hur många som gjort likadant, säger hon, och konstaterar att det som inträffat är en lärdom för riksdagen, och att ökad transparens och tydlighet är bra:
– Den här frågan måste diskuteras. För riksdagsmännen själva skulle det säkert också vara skönt med klarare regler.
Claes Sandgren, ordförande för Institutet mot mutor tycker också att det skulle vara bra om partierna kunde enas om gemensamma etiska regler.
– Det här handlar inte bara om juridik utan också om vad som är lämpligt och kan skapa förtroende, säger han till TT.
Riksdagen har ingen egen policy i frågan om hur en riksdagsledamot kan låta sig bjudas av enskilda eller företag. Brottsbalkens regler om mutor gäller, och bedömningen av vad som är tillåtet är upp till varje enskild ledamot – med risk för att bli utsatt för en granskning av åklagare. Hållningen grundar sig på att riksdagsledamöterna inte anses anställda i vanlig mening, utan att väljarna är deras uppdragsgivare.
Men partierna kan ha egna riktlinjer för exempelvis bjudresor. I skriften ”Ledamotens lathund” står att ”Reglerna mot mutor och bestickning i brottsbalken gäller för förtroendeuppdrag inom den offentliga sektorn och också för uppdrag som riksdagsledamot. I skriften Farliga förmåner från Institutet mot mutor finns riktlinjer för tillämpningen av lagreglerna.”
Enligt Sara Hägg, pressekreterare hos talmannen Per Westerberg, finns för närvarande inga planer på att göra reglerna tydligare.
Att Sofia Arkelsten flera gånger låtit sig bjudas på utlandsresor påverkar både förtroendet för Fredrik Reinfeldt som partiledare och regeringschef, och tilltron till politikerna som grupp. Tommy Möller, professor i statsvetenskap i Uppsala, konstaterar också att det är lite av en upprepning av det mardrömsscenario Fredrik Reinfeldt drabbades av efter valet 2006 då tre ministrar på kort tid tvingades lämna regeringen.
Men han påpekar att de krav på Arkelstens avgång som nu höjs är en sak som ska avgöras av den moderata partistyrelsen.
Han betonar att det är svårt att dra generella slutsatser av en enskild händelse men refererar till en undersökning han gjorde för några år sedan:
– De som redan är benägna att misstro politiker är observanta på den här typen av affärer. Men för de flesta är det en omständighet bland andra som kan bidra till sjunkande förtroende.