Politik

Ris och ros till regeringens vårbudget

Finansminister Magdalena Andersson (S) lade fram den rödgröna regeringens vårbudget på onsdagen.
Finansminister Magdalena Andersson (S) lade fram den rödgröna regeringens vårbudget på onsdagen.

Regeringens vårbudget fick både ris och ros. Vinnarna på de nya reformerna blir arbetslösa och barnfamiljer, bland förlorarna finns arbetsgivare och familjer som använt rut-avdragen. Totalt lägger regeringen 8 miljarder kronor under 2015 på olika reformer.

Klicka på kartan
  • Alliansens budget för 2015
  • Har fått mer
  • I stort sett oförändrad
  • Har fått mindre

När finansminister Magdalena Andersson (S) presenterade den rödgröna regeringens budget på onsdagen pekade hon ut fyra prioriterade områden: skolan, jobben, klimatet och ökad välfärd.

Budgeten innebär också att S + MP regeringen nu kan börja styra landet med en egen ekonomisk politik efter att ha tvingats ha Alliansens budget som SD röstade fram i höstas.

– Den här budgeten innebär att vi nu börjar leverera på de vallöften vi ställde ut i valrörelsen. Vi ska öka i framtidsinvesteringarna. Sysselsättningen ska upp och arbetslösheten ner, säger Magdalena Andersson.

Under 2015 lägger regeringen 8 miljarder kronor på olika reformer. Fler satsningar kommer införas längre fram vilket finansministern passade på att framhålla, efter årsskiftet kommer det verkliga genomslaget för den rödgröna budgeten att märkas. Det gör att den totala kostnaden stiger från 8 miljarder 2015 till 20 miljarder 2016, 22,4 miljarder 2017 och 23,1 miljarder 2018.

Enligt Magdalena Andersson har Sverige fortsatt stora underskott i statsfinanserna och tillväxten de kommande åren är svag. Först 2018 blir det balans i budgeten.

Den största risken för Sveriges ekonomi är en försämrad ekonomisk utveckling i euroområdet de kommande åren, enligt regeringen. Bedömningen är att återhämtningen där, som är Sveriges viktigaste exportmarknad, kommer att gå långsamt.

Flera av satsningar inom välfärden har tillkommit efter att Vänsterpartiet har drivit på, bland annat gratis glasögon och medicin till barn. Och barnfamiljerna tillsammans med arbetslösa är de stora vinnarna i vårens budget.

– En statsbudget ska spegla vilket samhälle vi vill ha. Därför har det varit så viktigt för oss med mer resurser till välfärden. Det känns som Borgs vargavinter nu är över, säger Vänsterpartiets ekonomiskpolitiska talesperson Ulla Andersson.

Även kvinnor kan räkna sig till den vinnande skaran. Kvinnors inkomster väntas öka med 0,25 procent, och mäns inkomster med 0,1 procent, som en följd av förslagen.

A-kassan ska höjas liksom underhållsstöd för ensamstående föräldrar och nivån på bostadstillägget för pensionärer. Totalt satsar man 1 miljard på äldreomsorgen som främst ska gå till fler personal.

Regeringen vill också skapa 6.500 nya utbildningsplatser i år, genom tillskott till Komvux, folkhögskola, högskolor och universitet. Järnvägsunderhållet får ökade anslag de kommande åren, och subventioner ska få fart på bostadsbyggandet.

För att finansiera satsningarna vill regeringen bland annat slopa rut-avdrag för läxhjälp och sänka rotavdraget för ombyggnad i hemmet. Dessutom blir det högre bensinskatt och höjd arbetsgivaravgift för unga.

Mottagandet av vårändringsbudgeten blev blandad.

Bland de positiva fanns bland annat LO och flera fackförbund.

– Från TCO:s sida välkomnar vi framför allt höjningen av taket i a-kassan. Det är helt nödvändigt för att öka omställningsförmågan och göra svensk arbetsmarknad bättre säger Eva Nordmark, ordförande för TCO, i en kommentar.

Och ekonomer:

– Det är bra att regeringen för en lite mer expansiv politik, säger Annika Winsth, Nordeas chefsekonom, till TT.

Men regeringens budget möttes även av frän kritik.

Svensk Handel hävdade att varannan handlare kommer tvingas säga upp personal eller sluta nyanställa om arbetsgivaravgiften för unga höjs. Det visade en färsk Handelsbarometer.

– Rotavdraget har skapat över 20.000 vita jobb och är enligt våra beräkningar självfinansierat. Det har skapat en attitydförändring hos hushållen vilket gör att de oseriösa firmorna inte längre har en marknad, säger byggindustriernas vd Ola Månsson i en skriftlig kommentar.

De borgerliga oppositionspartierna var heller inte sena att kritisera. Framför allt gällde det skattehöjningarna och att det blir dyrare att anställa unga.

Folkpartiets ekonomiskpolitiske talesperson Erik Ullenhag satte rubriken ”Sveken mot jobben” på vårbudgeten. Ullenhag menade att det handlade om historiskt höjda skatter.

Sverigedemokraternas Oskar Sjöstedt ansåg som väntat att regeringen lägger för mycket pengar på flyktingmottagande.

– Regeringens enskilt största satsning är på invandring, säger han.

Även förra Moderata finansminister Anders Borg gav sin syn på regeringens vårbudget och kallade den för ”omodern”.

– Det är ingen annan regering i Europa som höjer beskattningen på arbete och framför allt inte beskattningen på unga människor i servicesektorn, säger han till TT.

Moderaternas nuvarande ekonomiskt politiska talesperson Ulf Kristersson saknade långsiktiga lösningar för att lösa välfärdsfrågan. Han tror heller inte att regeringen kommer att klara målet på lägst arbetslöshet i EU till år 2020.

– Regeringens politik på det här området kommer inte att underlätta den ambitionen.

Några av förslagen i vårbudgeten

Höjt tak i a-kassan till inkomst på 25.000 kr. Kostar 0,9 miljarder 2015 och 2,8 miljarder 2016.

Höjt underhållsstöd: 207 miljoner 2015, 624 miljoner 2016.

Ökad bemanning i äldreomsorgen: 1 miljard 2015, 2 miljarder 2016.

6.500 nya utbildningsplatser genom tillskott till Komvux, folkhögskola, högskolor och universitet, 650 miljoner.

Förlossningsvården: 200 miljoner kronor, 400 miljoner 2016.

Järnvägsunderhåll: 620 miljoner, 1,24 miljarder 2016.

Lokalt klimatinvesteringsstöd: 125 miljoner 2015, därefter 600 miljoner årligen.

Naturvård: 460 miljoner 2015.

Näringspolitik: 225 miljoner 2015, 315 miljoner 2016.

Finansiering:

Slopade nedsatta arbetsgivaravgifter för unga: 5,5 miljarder 2015, 16 miljarder 2016.

Höjd effektskatt på kärnkraft: 104 miljoner 2015, 250 miljoner 2016.

Slopat rut-avdrag för läxhjälp: 20 miljoner 2015, 50 miljoner 2016.

Höjd skatt på naturgrus och bekämpningsmedel: 11 miljoner 2015

Källa: Regeringen/TT