Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Politik

Rödgrön pajkastning om kommunmiljarderna

Statsminister Stefan Löfven (S), vice statsminister Isabella Lövin (MP), utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) och finansminister Magdalena Andersson (S) besökte på onsdagen Hågadalsskolan i Uppsala för att presentera detaljerna i nästa års satsning på kommunerna. Totalt handlar det om tio miljarder kronor mer än i år.
Statsminister Stefan Löfven (S), vice statsminister Isabella Lövin (MP), utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) och finansminister Magdalena Andersson (S) besökte på onsdagen Hågadalsskolan i Uppsala för att presentera detaljerna i nästa års satsning på kommunerna. Totalt handlar det om tio miljarder kronor mer än i år. Foto: Mats J

Rödgrön pajkastning har brutit ut om höstbudgeten. Det är en myt att Vänsterpartiet ligger bakom de tio extra miljarderna till kommunerna, anser statsminister Stefan Löfven (S). Helt fel, tycker V-ledaren Jonas Sjöstedt som menar att reformen är hans partis förtjänst.

På tisdagen besökte inte mindre än tre partiledare och en finansminister den lilla Hågadalsskolan med 400 elever i årskurs F-6 i Uppsala. Eleverna avbröt lekarna på skolgården och autografskrivning vidtog när ministerparaden gjorde entré.

Syftet med besöket var att beskriva en nyhet som varit känd ända sedan vårbudgeten lades fram, nämligen att det blir tio extra miljarder till landets kommuner och landsting nästa år. Den enda konkreta detalj som var ny var att pengarna börjar betalas ut den 20 januari nästa år.

På pressträffen efter besöket undrade DN om det ändå inte är Vänsterpartiet och inte regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet som ska ha äran för kommunpengarna. Men statsministern håller inte alls med.

– Det är ju en myt att det skulle vara Vänsterpartiet. Det här är en regering, det är vi som styr Sverige. Det är bra att vi är överens med Vänsterpartiet i den frågan, men vi har i regeringen sett behovet redan i fjol, svarade Stefan Löfven.

Efter pressträffen utvecklar han sitt resonemang varför han tycker att Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt har fel när han påstår att det var V:s förtjänst att den stora ökningen blev av och att den planeras bli ett årligt tillskott med start 2017.

– Jag sa det väldigt tidigt i processen att man med tanke på till exempel skolor som måste byggas behöver man långsiktiga planeringsförutsättningar, säger Stefan Löfven.

V-ledaren Jonas Sjöstedt säger sig vara "förvånad" över S-ledarens verklighetsbeskrivning.

– Det är felaktigt. Han har inte rätt bild av vad som skedde i förhandlingsrummet. När vi påbörjade förhandlingen om vårbudgeten, då fanns ingenting om de här tio miljarderna i budgetförslaget. Sedan gick det stegvis tills vi hade fått igenom de tio miljarderna, säger Jonas Sjöstedt.

Han pekar på ett uttalande av finansminister Magdalena Andersson (S) i samband med att vårbudgeten presenterades.

– Jag tycker att det var ett väldigt bra krav som Vänsterpartiet kom med, sade Magdalena Andersson på en presskonferens den 4 april.

Det uttalandet menar Sjöstedt strider mot Löfvens nuvarande verklighetsbeskrivning.

– Jag blir förvånad för att det är en felaktighet. Å andra sidan blir jag inte så förvånad, för när regeringen ska lyfta fram saker som man gör som är riktigt bra, då är det väldugt ofta förslag som kommer från Vänsterpartiet som kommunpengarna och gratis glasögon för barn, säger V-ledaren.

Men statsministern förnekar regeringspartierna tar åt sig äran av V-förslag.

– Vi står bakom hela inkomstsidan och hela utgiftssidan, säger Löfven.

En sak är han dock överens med Sjöstedt om: det var Vänsterpartiet som drev på för att 40.000 fler personer ska betala inkomstskatt 2018. En liknande skattehöjning genomförs även nästa år.

– Det var Vänsterpartiet som ville ha den, ja. Det ingick i förhandlingen, säger Stefan Löfven.

Så utan Vänsterpartiet hade det inte blivit några inkomstskattehöjningar 2017 och 2018?

– De var de som ville ha det och som framförde det i förhandlingarna. Men vi måste se på helheten, vi har accepterat det.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.