DN: Vad tänkte du när du slog upp tidningen i veckan och såg hur ledande personer inom arbetarrörelsen försett sig och sina barn med attraktiva lägenheter och billiga sommarstugor som var ämnade åt utsatta kvinnor?
- Jag suckade och tänkte "åååh, nu kommer vi bort från politiken, in i affärer som vi inte har tid med". Vi skulle ju bygga förtroende, inte skada det.
Blev du förvånad?
- Jag hade aldrig hört talas om den här stiftelsen förut och jag känner inte personerna som varit inblandade. Men det är klart att det verkade helt snurrigt. Det är svårt att se att det som hänt skulle vara förenligt med vad denna starka kvinna Anna Johansson-Visborg hade tänkt sig att hennes arv skulle användas till.
Hur påverkas förtroendet för arbetarrörelsen av det som hänt?
- Dåligt omdöme finns hos alla till och från. Vi är ju bara människor, även vi i arbetarrörelsen. Men det finns inget försvar för det som hänt i stiftelsen. Det är bara att se till att röja upp så fort som möjligt.
Hur tycker du att fackföreningsrörelsen borde förmedla sina lediga lägenheter?
- Den borgerliga regeringen tog bort den tvingande lagstiftningen som sade att alla fastighetsägare måste lämna lägenheter till bostadsförmedlingen. Efter det gjordes en frivillig överenskommelse med fastighetsägarna om att de skulle lämna hälften av sina lediga lägenheter till förmedlingen. Men på en bostadsmarknad som Stockholms går det inte att förlita sig på frivilliga överenskommelser! Dessutom tycker jag att hälften av lägenheterna är en alldeles för låg ambitionsnivå, fastighetsägarna borde lämna fler lägenheter till bostadsförmedlingen.
Varför har inte den socialdemokratiska regeringen återinfört den gamla lagen då?
- Jag kan inte svara på det. Men i årets budgetproposition skriver regeringen att man ska utreda frågan. Jag hoppas verkligen att regeringen återinför den tvingande lagstiftningen. Det går inte att lämna en så överhettad bostadsmarknad som Stockholms åt moral och omoral. Det är grundfrågan i det här.
Finns det något som hindrar att fackföreningsrörelsen redan nu lämnar sina lägenheter till bostadsförmedlingen?
- Nej i det här läget tror jag att det skulle vara... nu ska inte jag sitta och ge goda råd till fackföreningsrörelsen. Jag har förstått att LO nu vänder upp och ned på hela organisationen för att hitta fel och brister och vara konstruktiv... men om jag får tänka högt så tror jag att det skulle vara en väg att bygga upp förtroendet igen om fackföreningsrörelsen inför egna regler som är ambitiösare än den här frivilliga överenskommelsen.
Vad talar emot att lämna alla lediga lägenheter till bostadsförmedlingen?
- Jag tror att fackförbunden måste ha ett antal lägenheter för att kunna rekrytera från andra delar av landet. Fackförbunden kan inte bara anställa ombudsmän och ombudskvinnor som redan bor i Stockholm.
Kan inte det lösas med tjänstebostäder eller med att de får löner som gör att de har råd att köpa en bostad här?
- Nej, lönevägen ser jag inte som en möjlig väg. Och jag tycker inte att det är orimligt att de som arbetar heltid med att hävda LO-medlemmarnas intressen har möjlighet att bo i en lägenhet som ägs utav facket. Jag tror att det vore att krångla till det att ha det på något annat sätt. Jag kan inte se felet i att LO:s ordförande bor i ett hus som ägs av ett fackförbund.
LO:s ordförande vill rensa upp i de regelverk som finns i förbunden och deras stiftelser och införa likvärdiga regler för hur man delar ut attraktiva hyresrätter. Tycker du att det räcker?
- LO fattar sina beslut och jag är övertygad om att det blir kloka beslut. Men jag tror personligen att det vore väldigt bra med en oberoende granskare av dessa lägenhetsaffärer. DN har nu varit både åklagare och domare i två veckor. Och jag betraktar inte DN:s granskning som oberoende.
Varför betraktar du inte DN:s granskning som oberoende? Den har ju inte handlat om att uttrycka politiska åsikter utan om fakta.
- När det gäller stiftelsen tycker jag att det är solklart. Men inte när det gäller fackföreningsrörelsens egna fastigheter som man inte äger via donationer. Jag uppfattar DN:s granskning som en politisk - men inte partipolitisk - kampanj.
Vad är det som får dig att uppfatta det så?
- Jag bara gör det. När det gäller stiftelsen har det förekommit oegentligheter som inte skulle ha kommit fram om inte DN skrivit om dem. Men när det gäller fackföreningsrörelsens egna ägda fastigheter så är jag så osäker på vad som är fakta och vad som är kampanj. Stämmer fakta helt med vad DN skrivit måste man vidta åtgärder.
Tycker du att de som i strid med stadgarna fått lägenheter och sommarstugor genom Anna Johansson-Visborgs stiftelser ska lämna tillbaka dem?
- När det gäller sommarstugorna är det ganska enkelt. Jag förstår inte hur de ska kunna ha kvar dem efter det som har avslöjats. Men när det gäller bostäderna är det svårare, de har ju besittningsrätt till sina bostäder.
Ser du några paralleller mellan dessa bostadsaffärer och den moralupplösning som du har kritiserat i näringslivet?
- Parallellen är att människor har utnyttjat systemen. Kanske inte i strid med lagen men i strid med allmän rättsuppfattning. Sedan handlar det om helt olika belopp, adresser och renoveringskostnader.
Vad är det för kultur och värderingar som gör att fackliga förtroendemän eller ombudsmän med höga inkomster kan lägga beslag på bostäder som ska gå till utsatta kvinnor?
- Det är väl den där slutenheten, att människorna rör sig i en sluten krets. Jag tror den är grunden för en del av Skandiadirektörernas agerande. Även om det inte kan jämföras storleksmässigt är också detta en sluten krets.