Värnplikten avskaffades 1 juli 2010 och för att inte förlora förankringen i civilsamhället så ska en stor del av framtidens soldater vara tidvis anställda med ett civilt jobb vid sidan om.

Regeringen skrev därför i sin proposition att ett mål var att högst 25 procent av markförbanden ska vara heltidsanställda. Försvaret har dock hävdat att fördelningen inte är effektiv och att fler heltidssoldater behövs till exempel för att bevaka anläggningar och eskortera transport av materiel.

Regeringen har nu i sina direktiv till Försvaret ersatt procentsatsen med formuleringen att en "övervägande" del ska vara tidvis anställd.

Det får Juholt att rasa. Han hävdar att det nu finns förband som rekryterar 90 procent av soldaterna direkt från skolbänken och att Sverige kommer att få två stående "stridsvagnsbataljoner".

– Inte ens under kalla kriget hade vi stand by-beredda stridsvagnsbataljoner, säger Juholt.

– Ser regeringen framför sig ett pansarslag till veckoslutet?

Försvarsminister Sten Tolgfors påpekar att 25 procent var en ambition. Han betonar att regeringen fortsatt inte vill ha ett yrkesförsvar med livstidssoldater, men att det är viktigt att förbanden är effektiva. Hur stor andel som i slutändan blir heltidsanställda i markförbanden är ännu oklart, påpekar Tolgfors.

Försvaret har hittills rekryterat nästan 3 000 soldater färre än planerat. Det handlar främst om tidvis anställda. Orsaken till att det går långsamt är att det krävs ändringar i lagen om anställningsskydd. Tolgfors är inte orolig och hävdar att intresset för att jobba i försvaret är stort. Han påpekar att det, fram till att det nya försvaret ska vara klart 2015, finns soldater som nyligen gjort värnplikten att tillgå. Framtida insatser är inte hotade.

– Det innebär inga som helst problem nationellt eller internationellt, om inget oförutsett inträffar, säger generallöjtnant Jan Salestrand, chef för Högkvarteret.

Problem skulle dock kunna uppstå om regering och riksdag beslutar om flera internationella insatser.