Efter flera dagars hårda förhandlingar nådde Socialdemokraternas partiledning en kompromiss om välfärdsvinsterna med partiets vänsterflank.

– Vi ser det som en framgång, säger Ola Möller, ombud för Skåne-distriktet.

Vinsterna i välfärden har varit den i särklass mest infekterade frågan inför och under Socialdemokraternas kongress. Bland ombuden finns många som vill ha ett totalt vinstförbud i välfärdssektorn och bland dem var missnöjet med partistyrelsens ursprungliga förslag stort.

Många socialdemokrater menar att LO:s förslag, att så kallade non profit-bolag, icke vinstdrivande bolag, ska vara normen är bättre än partiledningens planer på hårdare regleringar av kvalitet och kontroll.

Under hela kongressen har förhandlingar om frågan pågått i kulisserna. På onsdagen och torsdagen hölls flera möten i den temagrupp som behandlade välfärden utan att kritikerna lyckades nå en kompromiss med partiledningen.

Då flyttades frågan upp en nivå. Strax före lunch i går träffade partisekreteraren Carin Jämtin delegationsledarna, de främsta representanterna för respektive partidistrikt. Med på mötet fanns också ledande socialdemokrater som Ibrahim Baylan, Veronica Palm och Lena Micko.

Några timmar senare presenterades kompromissförslaget. Det är i linje med vad DN kunde berätta redan i söndags, att kommuner och landsting ska få större möjligheter att styra vilka aktörer som får bedriva välfärdsverksamhet. ”Kommuner och landsting avgör om upphandlingar och valfrihetssystem ska riktas till enbart non profit-aktörer”, står det i texten.

Även på skolområdet kommer Socialdemokraterna att driva en tuffare linje. Där ska kommunerna få ett ”avgörande inflytande vid nyetableringar”. Det innebär i praktiken att kommuner ska kunna säga nej när en friskola vill etablera sig.

Men redan i går kväll var ledande socialdemokrater oense om hur formuleringarna ska tolkas. LO:s vice ordföranden Tobias Baudin välkomnar att partiet vill ge kommunerna rätt att säga nej till friskolor.

– Vi tycker att det är de lokala politikerna som ska avgöra om exempelvis friskolor ska etableras. Att man går långt på just skolans område är positivt, säger han.

För honom är det självklart att förslaget i praktiken innebär ett kommunalt veto.

– Ja, det jag uppfattar här är att det handlar om kontrollen av etableringen, och de ska ha det. Det är de lokala politikerna som ska ha det, säger Tobias Baudin.

Men partiledaren Stefan Löfven försöker tona ner kommunernas makt.

– Det är ett gemensamt ansvar för staten och kommunerna när det gäller etablering av skolor, säger han.

På en direkt fråga om förslaget innebär ett kommunalt veto svarade Stefan Löfven:

– Huvudpoängen är att staten och kommunerna har ett gemensamt ansvar. Det är fortfarande kommunerna som har hand om skolväsendet, men staten har naturligtvis ett ansvar för att vi har nationella kvalitetsnivåer som duger. Så det är ett samspel mellan staten och kommunerna. Det är inte svårare än så, säger Stefan Löfven.

Den tänkbara regeringspartnern Miljöpartiet säger nej till S-förslaget.

– Från Miljöpartiets sida har vi länge sagt att vi inte är med på ett kommunalt veto. Det är inte Miljöpartiets politik, säger Mats Pertoft, Miljöpartiets ledamot i friskolekommittén som just nu utreder hur skolsektorn ska regleras i framtiden.