Riksdagens godkännande av regeringens signalspaningslag, FRA-lagen, kom som ett för många oönskat slut på en enorm politisk debatt. Nästa debatt och beslut var Ipred och nu ser många hot mot integriteten i Acta-avtalet. För den som vill undvika statens övervakning finns ändå flera möjligheter.
Signalspaningslagen, den så kallade FRA-lagen, utökade Försvarets radioanstalts befogenheter till att också spana på all kabelburen kommunikation som korsar Sveriges gränser. Många och starka har de röster som protesterat varit mot lagförslaget som i ett slags snabbt uppdaterad version godkändes av riksdagen den 18 juni i fjol.
Även om det blev lite omständligare och i vissa fall dyrare efter den 1 januari 2009, då lagen trädde i kraft, kan dock alla som vill fortsätta kommunicera via internet och annat utan att oroa sig för att staten lätt kan övervaka och registrera kommunikationen.
Anonymsurfa: Via krypterade så kallade darknet eller proxy är tanken att man ska kunna sända och ta emot information på internet utan att den kan spåras. Både teknik och effektivitet varierar och tjänsterna är flera. Bland andra finns Relakks, Dold (båda 49 kronor per månad eller 449 kronor per år), Anonymizer (cirka 185 till 740 kronor per år, beroende på tjänst) och kostnadsfria som Tor och Waste. För maximal säkerhet är det viktigt att också trafiken i den digitala tunneln är krypterad, samt att tjänstens server helst ligger utanför Sveriges gränser.
Ytterligare varianter finns där man anonymsurfar via särskilda sajter som Surfahemligt.se, Youranonymousproxy.com, Gyub.com och Surfaanonymt.se. I samband med att Ipred-lagen träder i kraft den 1 april lanseras också The Pirate Bays egen variant, Ipredator, med vilken man mot cirka 50 kronor i månaden kan agera och kommunicera krypterat i en vpn-tunnel. Ingen trafikinformation lagras vilket tyder på att åtminstone en nyckelserver är utanför datalagringsdirektivets jurisdiktionsområde.
Så har vi OneSwarm. Liksom Cornell Universitys fildelningsdecentraliserande Cubit är OneSwarm också en produkt utvecklad vid ett amerikanskt lärosäte, University of Washington. Tjänsten, som lanserades i slutet av februari, har beskrivits som nästa generation fildelningsprotokoll. När bittorrent-tekniken kom innebar det att det blev betydligt svårare att spåra fildelare, jämfört med tradtionell nedladdning av en person från en annan. OneSwarm innebär ytterligare ett steg i den riktningen. Jämte bittorrent-tekniken är man dessutom anonymiserad på det vis att ingen ip-adress registreras vid användningen och någon central server finns inte, som trackern i en traditionell bittorrent-tjänst.
Ip-telefonera: Ip-telefoni (eller VoIp, Voice over internet protocol som det också kallas) är säkert, så länge man använder sig av tjänster där signalerna krypteras. Ett exempel på en sådan är gratistjänsten Skype. Med den kan man liksom flera liknande tjänster också ringa till vanliga telefoner och mobiler över nästan hela världen mot en (mindre) kostnad. Exempelvis kostar det cirka 3,40 kronor per minut att ringa till Irak och knappt 20 öre per minut till USA. Teoretiskt kan FRA ta reda på vilka som kommunicerar, men desto svårare om vad.
Även sms går att kryptera via olika tjänster som exempelvis SMS007 (cirka 240 eller 333 kronor) och Kryptext (cirka 1.575 kronor).
Mejla kryptiskt: Vill du skicka mejl utan att någon tredje part ska kunna ta del av informationen kan du även kryptera din mejltjänst. S/Mime är en standard i många moderna mejlprogram som Outlook och Apple Mail. Ett digitalt certifikat behövs dock innan man kan aktivera det och ett sådant kan man få gratis via Thawte.com. Man kan förstås också ladda ned en rad andra liknade program som PGP (knappt 900 kronor för hemmaversionen), Flexcrypt (gratis för upp till tre adresser och drygt 940 kronor för ett obegränsat antal), och gratisalternativet GPG.
Chatta krypterat kan du bland annat göra om du exempelvis laddar ned gratistjänsterna Simplite eller X-im.
Snigelposta: Det mest klassiska sättet att kommunicera med eller via utlandet, det vill säga med vanlig post eller "snailmail" som det kallats, är fortfarande möjligt utan risk för att FRA eller någon annan svensk myndighet tar direkt del av kommunikationens innehåll.