Steg ett är avklarat för att nå målet "2010 Återkomsten". En kvinnlig partiledare är på plats. Nu börjar de riktigt svåra stegen för det socialdemokratiska laget - att skapa en trovärdig opposition, och därefter ett verkligt regeringsalternativ. Här är det lag Mona Sahlin tar över dåligt tränat.
Mona Sahlin påpekade många gånger under kongressdagarna att partiet har 3,5 år på sig att förnya partiet för att vinna nästa val. Men situationen är ovan och många har svårt att hantera den.
Det liknar läget i slutet på 70-talet då socialdemokraterna var i opposition och förlorade två val i rad. På en av rörelsens kursgårdar utanför Stockholm informerades chefredaktörerna från de s-märkta tidningarna och några betrodda journalister i förväg om partiets skuggbudget. Partiet sa inte längre nej till alla förslag från den borgerliga regeringen, och Kjell-Olof Feldt förklarade att man måste kunna stå för vad man sagt i opposition om man kommer i regeringsställning.
Då hade "skuggindustriministern" Thage G Peterson för vana att döma ut allt regeringen sa om krisdrabbade statliga företag. För att när han själv blev minister
lägga ned varv och skära ned i stålindustrin.
I dag har flera av dagens skuggministrar tydliga problem att hitta oppositionsrollen. Skuggnäringsministern Thomas Östros attackerar den borgerliga regeringens planer på privatisering av statliga företag som vore det en ideologisk avgrund till socialdemokraterna. Trots att s-regeringen ställt upp målet att sälja statens aktier i bland annat Nordea och Telia Sonera. Och skuggjustitieministern Thomas Bodström som tidigare drivit på hårt för att snabbt öka kontrollen av medborgarna i jakten på terrorister nu skyndar före partiet och lovar stoppa den borgerliga regeringens förslag i samma riktning.
Mona Sahlins roll som oppositionsledare kommer nu uppenbarligen att testas av statsminister Fredrik Reinfeldt. I sin första kommentar om den nyvalda s-ledaren inbjöd han till samförstånd, om miljöpolitiken och om EU-politiken. Frågan är om Sahlin ska mana till fortsatt total konfrontation eller försöka gå balansgång och framstå som ansvarstagande och regeringsmotståndare på samma gång.
Sahlin har mer tid på sig att utveckla regeringsalternativet, och hennes tal på kongressen visade att hon tänker gå långsamt fram.
Hon lanserade nya begrepp för vad socialdemokratin är. I stället för att som tidigare främst tala om "det starka samhället" som skyddar alla medborgare lanserade Sahlin nu socialdemokratin som "frihetsrörelse" och betonade människors "personliga ansvar".
Det liknade Fredrik Reinfeldts sätt att lansera "Nya moderaterna". Men det var egentligen samma politiska inriktning som Mona Sahlin stod för redan i mitten av 90-talet, då hon till slut utmanövrerades som partiledare.
Däremot var Sahlin mer otydlig med politiska förslag. Hon underströk i stället att det behövs en lång eftervalsdebatt. Hon vill förmodligen öppna diskussionen om valfiaskot för att öka möjligheterna att partiet ska vara berett att ändra politiken på en del områden.
Hon sa ingenting om omstridda frågor som skolpolitiken, gav inga besked om hur a-kassan ska se ut, eller om partiet ska kräva ökad kvotering i föräldraförsäkringen.
För Sahlin vet väl att i varje fråga finns det någon falang i det politiskt mycket breda partiet som kommer att säga nej till förändring.
Den riktigt hårda striden hotar när Mona Sahlin ska förverkliga sitt tal om att ge besked redan före valet 2010 om hur landet ska regeras efter en vänsterseger. Frågan om att släppa in miljöpartister i en s-ledd koalitionsregering skjuts på framtiden. Nu handlar det i första hand om att skapa en må bra-stämning i partiet.