Fast det hänger ihop, hävdar Borg, och det är först senare under mandatperioden de fulla effekterna av den nya ekonomiska politiken ska synas.
Det var ombytta roller på flera sätt i måndagens riksdagsdebatt om 2007 års budgetproposition.
Efter eviga tider av socialdemokratiskt styre var det en moderat finansminister som försvarade budgeten.
Och den borgerlige Borg var utan slips, men inte företrädaren och nyblivne opponenten Pär Nuder (s).
Mycket i budgeten känns igen från den borgerliga alliansens valmanifest. Oavsett vad man tycker innebär budgeten dock att något nytt ska testas i Sverige.
Socialdemokraterna har i alla år avvisat skattesänkningar som metod att skapa jobb.
Nyckeln i Anders Borgs sysselsättningspolitik är däremot just sänkta inkomstskatter, kombinerat med åtgärder som ska göra det enklare och billigare för företagen att anställa.
- Över en miljon människor står utanför arbetsmarknaden, sa Anders Borg i riksdagsdebatten. Utanförskapet drar isär samhället. Därför är en politik som pressar tillbaka arbetslösheten och ökar sysselsättningen också en politik som ökar rättvisan.
Den borgerliga regeringens nya jobbavdrag införs redan från den 1 januari. Upp till cirka 32 kronor i inkomst blir det ingen skatt alls, enligt budgetens finansplan.
Den som tjänar 100.000 kronor om året får knappt 450 kronor lägre skatt i månaden, den som tjänar 300.000 dubbelt så mycket.
På den nivån planar effekterna ut. Detta är också skillnaden mot de "gamla moderaternas" skattepolitik.
Det ska löna sig bättre att arbeta, menar Anders Borg, men också att vara företagare. Förmögenhetsskatten halveras för att sedan avvecklas.
Krånglet ska minska för den som vill anställa. Skattereduktionen för köp av hushållsnära tjänster dröjer kommer den 1 juli, liksom sänkta arbetsgivaravgifter för unga mellan 19 och 25 år.
Samtidigt ska utbudet av arbetskraft öka, dels genom att a-kassan trappas av för att pressa arbetslösa att söka fler jobb, dels genom att förtidspensionerade och långtidssjukskrivna lockas att börja jobba igen.
Denna del av politiken mötte skoningslös kritik från vänster i valrörelsen.
Regeringen spår att åtgärderna, tillsammans med en fortsatt stark konjunktur, höjer sysselsättningsgraden över den gamla s-regeringens 80-procentsmål år 2009.
Den öppna arbetslösheten ökar nästa år från 5,6 till 5,8 procent, eftersom olika arbetsmarknadspolitiska program skrotas, men 2009 ska siffran vara nere i 4,3 procent.
- Kärnuppgiften är att öka sysselsättningen, det är alltings prövosten, sa Anders Borg på presskonferensen senare under eftermiddagen.
Alliansregeringens program vilar på ytterligare två ben, enligt Anders Borg: en stram finanspolitik och satsningar på välfärden. Vård, skola och omsorg ska få ökade resurser.
Dagens starka offentliga finanser ger Anders Borg en god utgångspunkt. De närmaste åren ligger överskottet i den offentliga sektorn en bra bit över målet 2 procent av bruttonationalprodukten (sett över en konjunkturcykel).
I riksdagen gav Anders Borg också förre statsministern Göran Persson ett litet erkännande för 90-talets sanering av statsfinanserna.
Därmed kan staten betala av på sina lån, och skulderna kommer att kunna minska ytterligare genom att statliga företag privatiseras. När, och i vilken ordning, vill Anders Borg ännu inte säga.
En del av budgetens finansiering som har ifrågasatts är de 10 miljarder kronor som staten tänker spara på höjda egenavgifter i a-kassan.
Anders Borg säger nu att han själv blivit överraskad över att den går att genomföra redan vid årsskiftet. Att göra medlemskap obligatoriskt tarvar dock en utredning.