Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Politik

”Sänkta skatter leder ingenvart”

Foto: Beatrice Lundborg

S-ledaren Stefan Löfven varnar för att statsfinanserna kan urholkas snabbt om inget görs åt budgetunderskottet. ”Det kan gå väldigt fort från en situation när vi har starka statsfinanser till att vi har dåliga statsfinanser. Det kan gå hur fort som helst”, säger Stefan Löfven.

Min känsla är att det blev mer konfrontation mellan dig och Fredrik Reinfeldt under året. Håller du med?

– Konfliktnivån har höjts. Det är bra att skillnaderna i politiken blir tydlig och det kommer vi att tydliggöra ännu mer. Det är ju det som folk går och röstar om, vad som är skillnaderna i politiken.

Samtidigt menar många att skillnaderna mellan er och Moderaterna är för små?

– Vi har en väldigt tydlig konflikt. Vi har en politisk inriktning som vill lösa allt med sänkta skatter. Moderaterna har precis kommit ut från sin stämma där de ska fortsätta sänka skatter, med uppemot 30–35 miljarder kronor. Det är deras huvudrecept.

– Vi säger att det leder ingenvart, nu har vi provat det och det har visat sig att vi har högre arbetslöshet, högre långtidsarbetslöshet och sämre resultat i skolan. Verkligheten talar för sig själv.

I ett budgetperspektiv handlar höjningen av brytpunkten om relativt lite pengar. Varför valde ni att ta den striden?

– Jag förstår inte det där resonemanget, jag begriper det inte. Tre miljarder kronor, vad gör du för tre miljarder spänn? För oss kostar det tre miljarder att sänka klasstor­leken med upp till fem barn per klass plus den lärarsatsning med specialpedagoger vi vill göra. Det är jättemycket pengar.

Hur ser du på risken att alliansen svarar med samma mynt om du blir statsminister?

– Det är deras val. Vi gör det här för att vi får både stärkta statsfinanser och får möjlighet att investera i stället. Vi ska också komma ihåg att vi nu har det största budget­underskottet som vi haft sedan de här reglerna infördes.

– Nu får vi se upp här. Det kan gå väldigt fort från en situation när vi har starka statsfinanser till att vi har dåliga statsfinanser. Det kan gå hur fort som helst. Regeringen måste synas mer för den ekonomiska politiken.

Så du menar att ert agerande inte försvagar budgetreglerna?

– Nej, det finns ingen praxis på det sättet. Vi har aldrig sett en ­minoritetsregering lägga fram en budget där de från början vet att de inte har majoritet i den där delen. Det har aldrig hänt förut. Då måste vi kunna säga att en skattesänkning som kostar tre miljarder kronor och riktas till dem som tjänar relativt bra i samhället, att vi tycker det är fel politik.

– För oss är det här ingen teknikalitet. Det är politiken det är fel på, det har vi rätt att vara emot.

Givet det ekonomiska läget, finns det några pengar kvar att bedriva politik för om ni vinner valet?

– Med en viss tillväxt och den skattekvot vi har, då kommer det att finnas ett reformutrymme. Därför blir det så tydligt i valrörelsen, vad kommer framtida reform­utrymmen att användas till. Ska vi fortsätta att sänka skatter eller ska vi satsa på jobb, skola och välfärd.

Redan nästa år tappar ni tolv miljarder, då ni låter jobbskatte­avdraget ligga kvar.

– Det stämmer, men regeringen har gjort av med hela sitt utrymme. Vi har kvar vår uppfattning om ­ungdomsarbetsgivaravgiften och restaurangmomsen. Det innebär att även om vi inte skulle ha någon tillväxt alls, inget reformutrymme, då börjar vi med ungefär 20 miljarder kronor. Regeringen har noll.

Just nu når ni inte upp till 35 procent i opinionsmätningarna, som är ert mål i nästa års val. Varför har ni inte lyft i opinionen med tanke på de problem som regeringen haft?

– Vi är en bra bit över valet 2010. Vi är ungefär där vi var 2006, lite under är vi. Jag hade gärna velat vara högre. För det första är 35 ingen gräns för vad vi tycker är bra. 35 är vad vi behöver ha för att kunna bilda regering, där måste vi nog vara.

– När vi ligger där, och det även med fyra borgerliga i riksdagen som det var i SCB:s senaste mätning, får vi tillräckligt många mandat för att Sverigedemokraterna inte ska få vara dem som avgör i svensk politik. Och det är bra. Det innebär inte att 35 procent ”is enough”. Jag ser gärna högre siffror, naturligtvis.

Hur förbereder du dig för att bli statsminister?

– Det viktigaste är att ha en politisk plattform som man känner sig trygg med. Sen måste vi vara för­beredda så att vi är gående från dag ett. Det går fort, du har kort tid på dig när valet är gjort.

Och på det personliga planet?

– Man förbereder sig genom att diskutera mycket politik, prata med människor, läsa, vila ibland, träna, fundera, ta promenader och umgås med familjen. Ibland är det bra att göra något helt annat. Att sitta med ett barnbarn i famnen och läsa en saga är väldigt bra avkoppling. Då glömmer man skattegränserna ganska fort.

Tre snabba

1 Hur många partier sitter i riksdagen efter nästa val?
– Det får svenska folket avgöra. Det vet inte jag.

2 Ska Stockholm söka vinter-OS?
– Om man kan komma upp med en bra kalkyl ekonomiskt, en stabil kalkyl, tycker jag att man ska fortsätta att studera det.

3 Kan Modo hota Skellefteå om SM-guldet i ishockey?
– Just nu ser det väldigt tungt ut.

Stefan Löfven

Ålder: 56 år.
Familj: Hustrun Ulla, två bonusbarn och barnbarn.
Bor: Lägenhet i Stockholm, stuga vid Höga kusten.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.