Säpo föreslås få större spelrum

Det var efter terrorattackerna den 11 september 2001 som justitieminister Thomas Bodström tillsatte en utredning för att ta reda på hur Sverige kan förbättra beredskapen. Nu är utredningen klar och den föreslår ökade befogenheter för Säkerhetspolisen och militären.

- För närvarande är det tveksamt om den militära underrättelsetjänsten effektivt kan bedriva underrättelseverksamhet mot terrorister, säger justitierådet Johan Munck som har lett utredningen.

Därför föreslår han att försvaret ska få större möjligheter att spionera på utländska terrorister. Enligt dagens lagstiftning är det tänkt att försvaret främst ska spionera på andra stater medan Säkerhetspolisen ska ägna sig åt enskilda terrorister. Säkerhetspolisen får egentligen inte arbeta utanför Sveriges gränser.

Försvaret föreslås få större befogenheter att använda våld. Den nuvarande lagen ger försvaret rätt att använda våld om ett annat land attackerar Sverige. Men enligt förslaget ska försvaret också kunna beskjuta enskilda terrorister.

- Även främmande krigsman utan uniform kan utgöra ett hot. Försvaret ska direkt kunna försvara sig mot våld som kommer från luften, havet eller under vattnet oavsett om det kommer från en främmande stat eller inte, säger han.

Försvaret ska kunna bevaka civila mål som flygplatser och broar även i fredstid om länsstyrelsen ger sitt tillstånd. Johan Munck föreslår att militära vakter att ska få samma befogenheter som polisen att gripa eller jaga misstänkta terrorister vid de platser som de militära vakterna ska bevaka.

Även polisens nationella insatsstyrka som är tränad att hantera svåra situationer som flygplanskapningar och gisslandraman ska kunna ta hjälp av soldater.

Johan Munck föreslår en stor omorganisation av Säpo. Han vill att Säkerhetspolisen ska omvandlas till en "icke-polisiär civil" myndighet som ska vara direkt underställd regeringen. Enligt Johan Munck är organisationen för närvarande "diffus" eftersom Säpo är underställd Rikspolisstyrelsen.

Att skapa en självständig myndighet ger flera fördelar menar Johan Munck. Den "icke-polisiära" personalen måste exempelvis inte utreda varje brott de stöter på, som poliser måste. Dessutom finns inga hinder för en ickepolisiär myndighet att arbeta utomlands. Därmed kan säkerhetstjänsten lättare skicka ut agenter när exempelvis "en person från vilken säkerhetstjänsten erhåller information lämnar landet".

- Vi tror även att rekryteringen underlättas av akademiker som av olika skäl är svåra att locka till en polismyndighet.

Johan Munck vill även förändra polislagen. I dag är reglerna oklara för hemlig avlyssning, infiltration och provokation.

- Provokationer förekommer i dag men de skulle inte strida mot Europakonventionen om de vore lagreglerade, säger han.

Säkerhetspolisen och försvaret måste kunna använda sig av dessa metoder för att förebygga brott, menar Johan Munck. Nu kan avlyssning bara användas när det finns misstankar om att brott har begåtts. Men eftersom Säkerhetspolisen har till uppgift att förhindra att brott över huvud taget begås måste de kunna använda metoderna i "preventivt syfte".

• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Skriv ut