BRYSSEL.
Efter ett halvår av kriser, krig och extra toppmöten lägger Nicolas Sarkozy snart ifrån sig EU:s ordförandeklubba. "Sarko", en ordförande vars like EU aldrig skådat, kan bana väg för EU-presidenten som tillsätts om Irland säger ja till Lissabonfördraget.
Samma dag som USA chockade världen och marknaderna med senatens nej till bilpaketet kom EU olyckskorparna på skam. Utan att ens dra över på mötestiden lyckades de 27 EU-ländernas ledare komma överens om både ett klimatpaket med ambitiösa mål och krispaket värt ett par hundra miljarder euro.
EU-ordföranden och franske presidenten Nicolas Sarkozy strålade av belåtenhet efter detta sitt sista toppmöte i ordförandestolen. Och vid sin slutpresskonferens lade han fram sin filosofi om hur EU ska fungera:
Europa måste vara mycket mer reaktionssnabbt, mycket mer snabbfotat och inte hålla på och älta så mycket med procedurfrågor.
Och EU har med den franske presidenten vid rodret onekligen varit "reaktionssnabbt" och "snabbfotat". Frankrikes ordförandehalvår har präglats av en närmast apokalyptisk anhopning av kriser, där irländarnas nej till Lissabonfördraget, kriget i Georgien och den globala finanskrisen har kastat om alla ritningar och planer. Men Sarkozy har raskt kastat sig in i varje kris. Han mäklade fred i Georgien, han samlade euroländerna till åtgärder mot finanskrisen. Aldrig har EU haft så många extra kristoppmöten som det senaste halvåret.
Henry Kissinger frågade en gång vem man ska ringa om man vill tala med "Europa". Det senaste halvåret har det inte rått något tvivel om den saken det är numret till Elyséepalatset som har gällt.
Denna aktivism kan ha en baksida. I efterhand visade sig flera oklarheter i det fredsavtal som Sarkozy snabbt förhandlade fram i Moskva. Det finns ännu frågetecken kring hur de storstilade målen i fredagens klimatuppgörelse går ihop med de eftergifter som gjordes för att få alla medlemsländer med på båten. Men detaljerna får redas ut av någon annan.
- Det är mycket lättare att skapa enighet om man har ett storstilat mål, sade Sarkozy vid sin presskonferens.
Och det är sant att uppvisningar av dådkraft och enighet i dag sänder viktiga signaler i världspolitiken.
Men Sarkozys sätt att leda EU sänder också signaler inåt unionen. I höst går Irlands folkomröstning om Lissabonfördraget i repris. Röstar irländarna ja tillsätts en "EU-president" som från sitt kontor i Bryssel tar över ordförandeklubban på heltid.
Men vad blir den nya EU-presidentens roll? Det finns olika uppfattningar. Ett dynamiskt maktcentrum eller en beskedlig ordförande som håller ordning på papper mellan mötena? Små länder föredrar det senare.
Men Nicolas Sarkozys ordförandehalvår banar helt klart väg för en EU-president som står på barrikaderna och eldar sina trupper som en Napoleon, medan tjänstemännen i EU-kommissionen får sköta teknikaliteterna. Kommissionen ska inte "göra politik", sade Sarkozy.
Frankrikes halvår som EU-ordförande 2009 kommer att få ett positivt eftermäle. Men det ger ändå små EU-länder en del att fundera över för framtiden.