Under hela polisutredningen har Gudrun Schyman nekat till just detta, att hon skulle gjort något brottsligt när hon drog av resor och annat för 70.787 kronor. Visst hade hon rest, det var bara det att resorna redan var betalda av andra. Det var bara slarv att hon råkat dra av dessa.

Nu hade Gudrun Schyman valet att ändå erkänna grov oaktsamhet (som är ett brott) eller att åtalas och få saken prövad inför domstol.

- Ja, jag är inte mer än människa. När jag nu väljer att erkänna grov oaktsamhet är det ju ett val att inte föra frågan till tingsrätten och få den prövad där och sedan kanske vidare i högre instans. Jag väljer att inte använda min tid och kraft till det. Jag har viktigare saker att göra.

Så här skriver vice överåklagare Gösta Ivarsson vid Ekobrottsmyndigheten om sitt beslut:

"Vid en sammantagen bedömning av alla föreliggande omständigheter har jag kommit till slutsatsen att jag inte med tillräcklig grad av säkerhet kan styrka uppsåtligt brott utan endast grov oaktsamhet, vilket medför att gärningen bör bedömas som vårdslös skatteuppgift. Gärningen är ett bötesbrott."

- Jag är mycket lättad över att kunna avsluta den här affären genom att acceptera detta strafföreläggande, säger Schyman.

Det kan man förstå. När hon förhördes i polishuset i Kristianstad den 2 juni var hon så pressad att förhörsledaren måste säga:

- Du ska inte ta det här personligt, men vi måste ställa dom här frågorna.

Gudrun Schyman svarade:

- Det är inte så att jag tror att ni sitter här och är taskiga. Men jag tycker att det här är jobbigt.

Det jobbiga var att hon inte kunde förklara varför hon dragit av för kostnader som hon inte själv betalt. Så här skrev skattemyndigheten i Simrishamn i punkt efter punkt när de underkände avdragen: "Ni har i deklarationen yrkat avdrag med 12.859 kronor för inrikes flygresor. Inhämtat underlag från riksdagsförvaltningen visar att förvaltningen har betalt dessa resor. Avdrag kan därför inte medges."

Under polisförhöret frågar chefsåklagare Gertrud Holm gång på gång: "Man måste väl ändå veta om det är man själv eller någon annan som betalt 70.000 kronor?"

Det ansåg inte Gudrun Schyman som så självklart.

- Felet var att jag sorterade biljetter och kvitton i högarna "arbete" och "privat". Inte i "har betalt själv" och "arbetsgivaren har betalt", kan man sammanfatta hennes ena svar.

Det andra svaret handlar om den hemlige medhjälparen som tog emot buntarna med kvitton och gjorde den deklaration som hon sedan bara skrev under och skickade in.

Både förhörsledaren och Gertrud Holm frågar under förhöret vem han var.

- Det vill jag inte svara på. Jag vill inte utsätta honom för de följder som det då kan bli. Dessutom är det jag som har skrivit under deklarationen och har ansvaret för den.