Sverigedemokraterna ansluter sig nu till förslaget att låta datalagringsdirektivet vila i ett år innan det införs i Sverige. Därmed riskerar Sverige höga böter.
Lagen tvingar operatörer att lagra data- och teletrafikuppgifter i sex månader. Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill stoppa införandet i ett år. Men för att det ska ske måste mer än en sjättedel av ledamöterna ansluta sig. Med Sverigedemokraternas röster i riksdagen uppnås det erforderliga röstetalet, och den redan försenade lagen får vänta i ytterligare ett år.
– Vilka som röstar på det lägger jag mig inte i. Jag är glad om vi kan få igenom det. Det innebär att vi kan få en mer öppen och publik debatt om vad det innebär under ett år, säger vänsterpartiledaren Lars Ohly.
Justitieminister Beatrice Ask, som själv varit skeptisk till lagen men tvingats föreslå den, är inte glad över beskedet från SD.
– Det kommer troligtvis betyda att vi tvingas betala böter. Säg att det blir 100 miljoner kronor så är det 100 miljoner mindre att använda till brottsbekämpning. Det är ett ansvar som den riksdagsmajoriteten får ta på sig, säger justitieminister Beatrice Ask.
Införandet av lagen beräkna kosta 200 miljoner kronor enligt regeringen men runt en miljard enligt branschen.
Sverigedemokraterna är inte emot lagen, men kräver att lagringen av uppgifter bara ska få ske i Sverige. Jimmie Åkesson säger att Beatrice Ask har några dagar på sig att nå en uppgörelse.
– För oss är det väldigt viktigt att uppgifterna lagras i Sverige, säger han.
Införandet av lagen har försenats i flera år, vilket gett Sverige en fällande dom i EU-domstolen. Men Miljöpartiets språkrör Peter Eriksson vill ändå ha en vilandeförklaring. När det skedde med FRA-lagen ledde det fram till förbättringar, framhåller han.
– Det är ju ett bra exempel på att det då blir en helt annan situation både bland parlamentariker och i den allmänna opinionen. Men en annan viktig anledning är att EU-kommissionen redan nu arbetar med förändringar av direktivet. Det är ju ett argument för att avvakta tills vidare, säger Eriksson.
Det är också flera andra EU-länder som inte har infört direktivet, däribland Tyskland, vars författningsdomstol anser att det strider mot grundlagen.