Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Politik

Skolverket avvisar Juholts påstående

S-ledaren Håkan Juholt hävdar att skolsegregationen i Sverige är högre än i USA. Men påståendet avfärdas av Skolverket. ”Nej, det är inte korrekt”, säger undervisningsrådet Anita Wester till TT.

Senast i Ekot i förra veckan hävdade Håkan Juholt detta.

– Därför har vi nu en skolsegregation som är större i Sverige än i USA, sade han.

– Nej, det finns ingenting i Pisa-resultaten som visar det, säger Anita Wester, som är ansvarig för den senaste Pisa-rapporten, som Juholts medarbetare hänvisar till.

Men Juholt vidhåller att segregationen ökat men använder en annan definition än Skolverket.

– Betydelsen av föräldrarnas socioekonomiska bakgrund för barnens skolresultat är i dag lika viktig i Sverige som i USA, kanske till och med viktigare. Det är skolsegregation och ett resultat av regeringens politik, säger han till TT.

Men skolsegregation handlar om skolornas homogenitet, enligt Skolverket. Enligt Pisa-rapporten är skolsegregationen låg i Sverige. Den ”enda indikator som inte uppvisar en negativ utveckling är den socioekonomiska segregationen mellan skolor”, står det.

Däremot framgår det att betydelsen av den socioekonomiska bakgrunden ökat. Här ligger Sverige på samma nivå som USA. Men det gäller läsförståelse, inte studieresultat generellt.

– Ska man vara strikt så ska man avgränsa sig till de ämnesområden som studeras och det är läsförståelse. Huruvida det är andra ämnesområden är mycket osäkrare, säger enhetschef Sverker Härd på Skolverket.

Enligt Sverker Härd är inte heller bilden av den socioekonomiska bakgrundens betydelse entydig.

– Just i år har det kommit mycket forskning som i viss mån slår fast att betydelsen av socioekonomisk bakgrund inte har ökat så mycket, säger han till TT.

Men enligt Pisa-rapporten har den alltså ökat. Och enligt Juholt är det regeringens fel. Men går det att fastställa när ökningen började under perioden 2000–09?

– Det går inte. Det kan vara förändringar som ligger väldigt långt tillbaka i tiden som börjar ge effekter först 10–15 år senare, säger Sverker Härd.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.