Resultatet av årets EU-valrörelse ser ut att bli en höjd status för EU-parlamentet som politiskt maktorgan, oavsett valdeltagande och röstsiffror. Men en S-märkt smutskastningskampanj sista veckan avslöjar på nytt de kvarvarande bristerna i den europeiska parlamentarismen.
EU-parlamentarikerna har under många år försökt tvätta bort stämpeln som en oseriös församling och politisk cirkus. De flesta stora partigrupperna har gett ut valmanifest för att framstå som seriösa europeiska partier inför ett val till ett fullvärdigt Europaparlament.
I valrörelsen har också enskilda EU-parlamentarikers inflytande över europeisk och därmed även svensk lagstiftning blivit ett bärande tema i mycket av mediernas rapportering.
Här i Sverige har det varit en omfattande diskussion om EU-lagstiftningen för internet, EU-lagarna om utländsk arbetskraft och EU-reglerna för sjukvård i ett annat medlemsland. Det har visserligen varit lätt förvirrade debatter med skilda tolkningar av utstationeringsdirektivet och paragraferna i telekompaketet, men ändå visat att det är viktiga frågor som avgörs i EU-parlamentet.
Därför blir det extra pinsamt när Socialdemokraternas partigrupp sista veckan väljer att lyfta fram att det fortfarande finns en del politiska pajasar i parlamentet som ett sätt att diskreditera sina politiska motståndare. För S-broschyren ”De tolv värsta kandidaterna” blir minst lika avslöjande för vilka ”kamrater” som ingår i S-partigruppen.
S-gruppen pekar ut att det finns främlingsfientliga och homofobiska kandidater till de andra partigrupperna, och placerar Italiens premiärminister Silvio Berlusconi som nummer ett bland ”de värsta kandidaterna”.
De svenska Socialdemokraternas bidrag till listan var Moderaternas toppnamn Gunnar Hökmark, men efter att listan skickats ut från partihögkvarteret i Bryssel fick S-högkvarteret i Stockholm kalla fötter och drog tillbaka sin nominering.
Men det gör inte listan mindre avslöjande. För på sjätte plats över ”värsta kandidater” har Socialdemokraterna placerat den rumänska politikern Monica Macovei.
Hon är en medborgarrättsaktivist och under två år som justitieminister drev hon ett framgångsrikt arbete för att bekämpa korruptionen i bland annat den politiska eliten i Rumänien. Direkt efter att landet blivit EU-medlem 2007 sparkades hon av ett missnöjt parlament, dominerat av exkommunistiska partier.
Det är dessa exkommunister som nu kallar sig Socialdemokrater och ingår i S-partigruppen i EU-parlamentet. Ett tiotal toppolitiker med förre premiärministern Adrian Nastase (S) i spetsen är misstänkta för omfattande korruption som en följd av de rättsinsatser Monica Macovei initierade.
En av den svenska regeringens uppgifter som EU-ordförande under hösten är att granska om Rumänien gjort tillräckligt mycket för att rensa upp i den politiska korruptionen eller om EU ska stoppa utbetalningen av bidrag som man gjort till Bulgarien.
En S-ledd regering hade haft mycket låg trovärdighet i att leda det arbetet efter att ha stått bakom en broschyr som försöker diskreditera den kanske främsta och mest kända korruptionsbekämparen i Central- och Östeuropa.