DN:s samhällsekonomiske krönikör Johan Schück svarar på sex frågor om regeringens vårbudget.
Var det något som överraskar i vårbudgeten?
- Ja, att regeringen flaggar för ganska stora räntehöjningar. Det är visserligen Riksbankens beslut, men för finansminister Anders Borg kan det vara ett försök att inverka dämpande på avtalsrörelsen. Regeringen visar också ganska tydligt att den inte tror på Riksbankens mer försiktiga linje.
Ekonomin går starkt uppåt, men är det regeringens förtjänst?
- Den viktigaste förklaringen är att Sverige just nu är inne i en högkonjunktur. Då är det normalt att inkomsterna stiger snabbare och att det blir fler nya jobb. Tidigare var det främst exporten som drog upp ekonomin, men nu stärks även hemmamarknaden med en kraftig ökning av hushållens konsumtion.
Men vad betyder då regeringens ekonomiska politik?
- Skattesänkningarna, främst jobbskatteavdraget, gör att hushållen får en större inkomstökning i år. Nu späs det på från nästa år med slopad förmögenhetsskatt och omläggning av fastighetsskatten till en lägre kommunal fastighetsavgift. Dessutom flaggar regeringen för ytterligare sänkning av inkomstskatten. Allt detta spär på efterfrågan och ger ytterligare fart åt ekonomin.
Regeringens jobbsatsningar, vad ger de i resultat?
- Omläggningen med jobbskatteavdrag och lägre a-kasseersättning, liksom de kommande sänkningarna av arbetsgivaravgifterna, ser ut att bidra till den stora ökning av sysselsättningen som väntas i år. Följden kan bli att fler aktivt söker arbete, samtidigt som det uppstår ett ökat antal jobb. Andra effekter är litet mer långsiktiga, men kan medverka till att sysselsättningen hålls uppe på en hög nivå och att den öppna arbetslösheten håller sig kvar kring fyra procent.
Hur finansierar regeringen sina skattesänkningar och andra reformer?
- Här kan man känna en viss oro över att en del av förslagen inte är fullt finansierade. Regeringen hänvisar till att de offentliga finanserna visar stora överskott och menar att det därför finns pengar att ta av. Men faran är att man eldar på för mycket i ekonomin när det redan är goda tider, vilket komma surt efter längre fram när konjunkturen försvagas.
Finns det risk för överhettning och att inflationen tar fart?
- Inte än, men däremot om några år. Regeringen räknar med att alltmer ansträngt resursläge och menar att Riksbanken kommer att gradvis behöva höja sin reporäntan från nuvarande 3,25 procent till 4,75 procent vid utgången av 2009. Det är en procentenhet mer i räntehöjning än Riksbanken själv har räknat med. Huvuddelen av räntehöjningarna väntas komma under 2008.