Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Politik

Sprickan inom alliansen om budgetreglerna

Utåt är man överens. Men bakom kulisserna finns en spricka i alliansen i synen på budgetreglerna. Kristdemokraterna håller öppet för att senare under mandatperioden kunna riva upp även skattehöjningar i efterhand- något Centerpartiet vill undvika.

I sin gemensamma skuggbudget som presenterades på måndagen gav de fyra borgerliga partierna beskedet att de inte tänker försöka riva upp delar av regeringens budget i efterhand. För snart ett år sedan ändrades praxis så att budgetförstärkande beslut kan fattas efter att budgeten klubbats i sin helhet.

Men löftet från de borgerliga gäller bara nästa års budget. Vad som händer senare under mandatperioden ger allianspartierna nu olika besked om.

På ena sidan står Centerpartiet som tillsammans med Socialdemokraterna på 90-talet skapade de budgetregler som innebär att statsbudgeten ska beslutas i sin helhet. Det gör det lättareför minoritetsregeringar att få igenom sin politik.

– Jag tycker att det är bra att man ställer helheter mot helheter, för det var det regelverk som Centerpartiet var med om att lägga på plats, säger Emil Källström (C), ekonomisk-politisk talesperson.

Han vill helst att allianspartierna även i fortsättningen säger nej till att riva upp delar av budget i efterhand.

– Det vore någonting bra att vi håller i det här regelverket, säger Källström.

På den andra sidan står Kristdemokraterna. Riksdagens minsta parti anser att det skulle vara möjligt att även stoppa skattesänkningar - om de motsvaras av lika stora – Jag har nog uppfattat att man kan göra breda utbrytningar med både och om man skulle vilja, säger Jakob Forssmed (KD), ekonomisk-politisk talesperson.

Moderaterna, det största oppositionspartiet, håller sig till riksdagens tolkning som innebär att bara utgiftsförstärkande beslut är möjliga.

– Det är inte min tolkning som är viktig, utan den har jurister och riksdagen själv gjort, säger Anna Kinberg Batra (M), ekonomisk-politisk talesperson.

Inom Folkpartiet finns motstridiga uppfattningar. Den nuvarande ekonomisk-politiske talespersonen Erik Ullenhag undviker att svara på frågan om vad partiet vill göra under resten av mandatperioden, medan hans företrädare Carl B Hamilton i sitt nyhetsbrev kritiserar sina efterträdare för att i år inte vilja fälla förslag i efterhand.

”Jag tror Alliansen istället vinner på att vara offensiv och tydlig även på denna punkt: att alltid vara beredd att sänka regeringen”, skriver Hamilton.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.