Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Politik

SSU: Det bästa han kunde göra

”Det var förmodligen det bästa han kunde göra”, säger Gabriel Wikström, förbundsordförande i Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund (SSU), till DN.se om partiledarens avgång. Tillsammans med Ellinor Eriksson, förbundssekreterare för SSU, har han skrivit ett öppet brev med krav på förändringar inom partiet. Läs brevet i sin helhet längre ned.

På lördagen meddelade Håkan Juholt att han lämnar partiledarposten för Socialdemokraterna. Beslutet tillkännagavs vid en presskonferens i Oskarshamn.

– Det är väldigt beklagligt när en partiledare avgår så kort tid inpå att han valdes, säger Gabriel Wikström, ordförande för SSU, till DN.se.

Samtidigt betonar han att Juholt inte hade mycket till val:

– Det var förmodligen det bästa han kunde göra.

Tillsammans med Ellinor Eriksson har Gabriel Wikström skrivit ett öppet brev där han efterlyser flera förändringar inom Socialdemokraterna. Partiets problem försvinner inte tillsammans med Håkan Juholt, menar Wikström.

– Det löser inte Socialdemokraternas strukturella problem. Vi har förlorat två val i rad, konstaterar han.

Enligt SSU behöver Socialdemokraternas partiorganisation moderniseras.

– Vi måste återta förmågan att sätta den politiska dagordningen. Vi behöver en föryngring, fler kvinnor och fler människor med invandrarbakgrund, säger han.

– Först och främst måste vi utse en ny partiledare. Någon som kan ena partiet.

Läs Gabriel Wikströms och Ellinor Erikssons brev i sin helhet:

”Detta är inte slutet. Det är inte ens början på slutet. Men det är kanske slutet på början. Orden är först yttrade i ett helt annat sammanhang, men är lika tillämpliga på det socialdemokratiska partiets kris när det nu står klart att Håkan Juholt avgår som partiordförande.

Socialdemokratin befinner sig i en ödesstund. Det senaste valet var en stor katastrof och valresultatet det sämsta i modern tid. Alltsedan dess har olyckliga ledarskapsdiskussioner skymt den politiska diskussionen och hindrat partiet från att bedriva en kraftfull oppositionspolitik. Opinionsundersökningar visar på ett än sämre förtroende hos väljarna än det som redan 2010 var det sämsta någonsin. Vi menar att två saker nu är nödvändiga.

För det första, i det läge vi nu är måste det snabbt utses en partiledare. Samtidigt får snabbt inte innebära att det blir fel. Vi kan inte stå utan en partiledare och därför måste en partiledare utses snarast som kan fungera fram till den ordinarie partikongressen 2013. Vi menar samtidigt att det är av yttersta vikt att en permanent ny partiledare och statsministerkandidat utses i en öppen process. Den legitimitet en sådan process ger kommer att vara nödvändig för att leda socialdemokratin i det hårda arbete som krävs för att Sverige ska ledas av en ny regering – med en så välbehövlig ny politik – efter valet 2014. Vi utesluter inte att den som utses till partiordförande också är den som väljs av kongressen, men vi hoppas också att fler kliver fram och är villiga att ta sig an uppgiften. Vad menar vi då med en öppen process?

Att de som vill kandidera gör det i god tid

Att de gör det öppet och offentligt

Att partimedlemmarna får möjlighet att lära känna kandidaterna. Detta i form av exempelvis hearings, möten, politiska artiklar etc.

Att medlemmars åsikter efter en sådan process också är det som ligger till grund för partidistriktens nomineringar.

Att valberedningen meddelar sitt förslag i god tid, så att det hinner diskuteras i partiorganisationen innan ombuden åker iväg på kongressen.

För det andra, vi måste se bortom personfrågorna och diskutera den socialdemokratiska krisens  kärna. Socialdemokratins politiska inriktning har beskrivits som en kompassnål som aldrig vill sluta snurra. Samtidigt har socialdemokratins kris beskrivits som en ledarskapskris. Politik och organisation hör ihop och är två sidor av samma mynt. Det går inte att prata om det ena utan att också tala om det andra. 

Det är tydligt att Socialdemokraternas självbild och uppfattning om sig självt inte längre stämmer överens med den praktiska verkligheten. Ett parti som är så självupptaget med sina egna interna angelägenheter kommer aldrig att kunna förmedla modernitet eller framgångsrikt vinna val. Det socialdemokratiska partiets problem är i grund och botten varken Mona Sahlins eller Håkan Juholts fel. Partiledaren har ett betydande ansvar, men det är inte på en enskild person som hela partiets öde vilar. 

SSU har erfarenhet av att vara en sargad organisation utan förmåga att gå framåt. Interna stridigheter och låsningar skymde sikten och det tog många år innan SSU återigen kunde hämta sig efter att ha lärt sig sin läxa. SSU är idag, till skillnad från det socialdemokratiska partiet, en organisation som mår bra, med en sund politisk och organisatorisk diskussion. Något som partiet med andra ord kan lära av. Det som skedde i SSU under 1990-talet och tidigt 2000-tal får inte nu ta fäste i Sveriges genom tiderna största och historiskt mest inflytelserika parti. Vägen framåt måste bygga på tillit och förtroende för varandra. Ledare på alla nivåer i partiet måste agera goda förebilder och ta sitt ansvar för att socialdemokratin förmår hålla ihop. Partiet ska vara en organisation med högt i tak men där det samtidigt finns fyra tydliga väggar. 

SSU har i valanalys efter valanalys – från 1998 till 2010 – lyft fram några punkter som vi menar är kärnan i partiets utmaning ävenidag.

Socialdemokratin måste vara det parti som äger makten över den politiska dagordningen och problemformuleringen. Med utgångspunkt i människors uppfattning om sin egen vardag ska vi vara det parti som ser deras problem och lägger våra förslag till lösningar, väl genomarbetade, värderingsburna och långsiktiga.

För att klara detta krävs det som traditionellt varit socialdemokratins styrka – vår breda folkrörelseorganisation. Genom att både organisera och ständigt finnas mitt i breda folkgruppers vardag får partiet känselspröt och näring till att både se samhällets alla problem och kunna ta fram brett förankrade lösningar. Socialdemokratin måste finna vägen till att återigen bli en bred och modern folkrörelse. Vi menar att en omistlig del av detta är att den enskilde medlemmen måste få en verklig möjlighet till inflytande, exempelvis genom medlemsomröstningar.

Det krävs också att vi har företrädare som speglar den befolkning vi vill representera. Om vi idag granskar vårt parti, ut över landet, finns det ett tydligt underskott på såväl äldre som yngre, på på såväl kvinnor på ledande positioner som på dem med utomnordisk bakgrund. Vi menar att en väg till att uppnå en representativ förtroendemannakår är tidsbegränsade mandat, där ingen får sitta för länge på samma post.

Vi har med andra ord en god uppfattning om vad som är socialdemokratins problem. Om detta behöver vi inte fortsätta debattera. I stället måste vi göra det som vi borde ha gjort vid den extra partikongressen: vi måste diskutera kriskommissionens slutsatser och med dem som vägledning modernisera vårt parti. 

För att lyckas med det, krävs det att vi kavlar upp ärmarna och sätter igång och jobbar. För en sak vet vi, och det är att saker och ting i politiken kan förändras väldigt snabbt. Vi måste inse att vi bara har ett parti. Partiet är alltid viktigare än någon enskild person. Om vi vill kan vi tillsammans vända den nedåtgående spiral som vi nu så länge har befunnit oss i. Då krävs det att ledare på alla nivåer visar prov på ledarskap och tar sitt ansvar. Det är hög tid för det nu. För det börjar bli riktigt bråttom."

Gabriel Wikström, Förbundsordförande SSU

Ellinor Eriksson,Förbundssekreterare SSU

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.