Budgetunderskottet beräknas öka stort jämfört med vårbudgetens prognoser och bli över 40 miljarder kronor både i år och nästa år, enligt regeringens beräkningar i statsbudgeten.
Den främsta förklaringen är att regeringen inte längre räknar med att sälja statliga företag för 15 miljarder kronor.
Underskotten medför att staten behöver låna drygt 85 miljarder under de båda åren för att finansiera utgifterna.
Upplåningen innebär att statsskulden återigen ökar efter att ha gått ner under inledningen av årtiondet. Vid slutet av 2002 var statsskulden 1.165 miljarder. Vid slutet av 2006 beräknas den till 1.251 miljarder. Som andel av BNP minskar den dock från cirka 50 procent till 45 procent under perioden.
När finansminister Bosse Ringholm på måndagen presenterade sin budget som tagits fram tillsammans med vänsterpartiet och miljöpartiet var han mån om att framhålla att Sverige har goda förutsättningar och en stark ekonomi jämfört med många länder i omvärlden.
Enligt finansministern präglas budgeten av förslag som stärker tillväxten och jobben, som ökar rättvisan och tryggheten.
Men det krävs en framgångsrik kamp mot ohälsan och en god tillväxt för flera jobb.
Oppositionen ansåg att budgeten saknar inslag för bättre tillväxt men det höll Ringholm inte alls med om.
Bland förslagen finns bland annat sänkt skatt för fåmansbolag i två steg som på sikt ska ge en skattelättnad på en miljard. 100 miljoner läggs på tillämpad industriforskning inom IT.
Vägverket får skjuta upp amorteringar nästa år. På det sättet skapas ett utrymme för att öka väginvesteringarna med 666 miljoner kronor.
Stödet till kommuner att bygga ut bredband ökar med 250 miljoner kronor år 2004 och 2005.
En annan stor satsning är energiområdet, som får 355 nya miljoner, bland annat i form av en prisgaranti för de nya elcertifikaten på 100 miljoner kronor. Det ska skydda producenter av el från förnybara källor från att få alltför dåligt betalt för sina certifikat. För det särskilda stödet till vindkraft föreslås 60 miljoner kronor för nästa år.
Andra större satsningar är 75 miljoner kronor till alkoholpolitiken och de 100 miljonerna till forskning inom IT/telekomområdet.
Drygt 1 miljard av de närmare 1,6 miljarderna i nya utgifter nästa år är finansierad genom diverse neddragningar.
Förslagen räcker dock inte till för att nå de uppsatta målen. Sysselsättningen blir inte 80 procent nästa år utan stannar vid 77,3 procent, den öppna arbetslösheten blir inte 4 procent utan 4,7 procent. Inte heller halveringen av socialbidraget klaras och i farozonen ligger också målet om en halvering av ohälsotalen till 2008.