Av alla partiledare är det bara Jimmie Åkesson (SD) som har sämre förtroendesiffor än Annie Lööf (C), visar en ny undersökning från Expressen/Demoskop.
– Jag ser mycket allvarligt på det. Men jag kan också förstå den frustration som människor och medborgare känner över hanteringen av skattbetalarnas pengar i myndigheter och regeringskansliet – och att den riktas mot mig personligen, säger hon till Expressen.
Att Annie Lööf får bottenbetyg i förtroendeundersökningen förvånar inte statsvetaren Helena Wockelberg vid Uppsala universitet som forskar om vad som händer när ministrar hamnar i krissituationer.
– Jag skulle vara förvånad om man inte såg någon förändring alls. Den förändring man väntar sig är naturligtvis negativ, säger hon till DN.se.
Om effekten kommer att hålla i sig är däremot tveksamt, fortsätter Helena Wockelberg. Det beror på hur historien utvecklar sig och hur länge journalisterna håller liv i frågan.
– Medielandskapet har förändrats. De kortsiktiga affärerna har nästan blivit något som folk har vant sig vid. Allmänheten blir först upprörd men sedan kommer nästa grej.
Henrik Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, och gör en liknande analys.
– När man är mitt i något sådant här är alla övertygade om att det påverkar förtroendet negativt. Skulle vi mäta förtroendet före och efter under de här veckorna skulle vi antagligen se ganska stora opinionseffekter på kort sikt. Men det brukar jämnas ut. Mycket glöms fort bort, säger han.
Annie Lööf får i egenskap av näringsminister och departementschef också utstå mycket kritik för beslut som andra personer tagit, menar Henric Oscarsson.
– Det blåser hårdare på toppen, konstaterar han.
– Det är ingen tebjudning att vara chef för ett departement. Det är en speciell organisation som har medialt ljus på sig hela tiden. Om Annie Lööf lyckas ta sig igenom detta har hon visat att hon har de ledaregenskaper som vi medborgare kräver av en minister. Vi vill väl ha ministrar som klarar av såna här situationer. Det är i kriser som de verkliga ledarna visar sig.
Henric Oscarsson förklarar att det finns en utbredd myt om att förtroendet för svenska politiker hela tiden sjunker. I stället har det skett en stadig uppgång under det senaste decenniet.
– Svenskarna litar på sina politiker i mycket högre utsträckning än för 10-15 år sedan. Vi är tillbaka på samma förtroendenivåer som i början av 70-talet, tvärtemot vad många tror.
Både Henric Oscarsson och Helena Wockelberg tror att de senaste veckornas avslöjanden om hur skattepengar används får en märkbar konsekvens: att departement och myndigheter blir extra noga med vilka aktiviteter de lägger pengarna på.
– Jag tror det, även om den offentliga sektorn redan i dag i en internationell jämförelse är ganska återhållsam och medveten om reglerna, säger Helena Wockelberg.
– Många i statlig och kommunal sektor som nästan dagligen planerar olika typer av aktiviteter för sina anställda, och chefer på alla möjliga nivåer, tar sig nog en extra funderare. De sitter och läser på så att de inte själva åker dit. Det är den stora effekten. Det påverkar agerandet och tänket på väldigt många håll, säger Henrik Oscarsson.
DN.se har på torsdagen sökt Annie Lööf för en kommentar. Hennes pressekreterare meddelade att hon inte ville uttala sig.