Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Politik

Stefan Löfven: Vi och MP vill fortsätta vårt samhällsbygge

03:18. Socialdemokraterna vill fortsätta regera med Miljöpartiet efter valet 2018. Det beskedet ger statsminister Stefan Löfven i en DN-intervju. Han tycker att de gröna har visat en "otrolig regeringsduglighet".

○ Socialdemokraterna vill fortsätta regera med Miljöpartiet efter valet 2018. Det beskedet ger statsminister Stefan Löfven i en DN-intervju. Han tycker att de gröna har visat en ”otrolig regeringsduglighet”.

○ Nu ökar statsministern pressen på moderatledaren Anna Kinberg Batra att lämna klara besked i regeringsfrågan och om relationen till SD.

○ ”Vi måste vara tydliga med vilket parti Sverigedemokraterna är. Det får aldrig någonsin i historien stå att det där visste vi inte riktigt, vilka de var”, säger Stefan Löfven.

Det är bara halvtid i mandat­perioden men i svensk politik riktas blickarna redan mot nästa val. Rollerna är ombytta jämfört med tiden före valet 2014. Då var det dåvarande statsministern Fredrik Reinfeldt som anklagade oppositionen för att tiga om Sverigedemokraterna och ge luddiga besked om hur de ville styra landet.

Nu är det statsminister Stefan Löfven som uppmanar moderat­ledaren Anna Kinberg Batra att tala klarspråk om regeringsfrågan och om relationen till SD.

– Det måste tydliggöras. Är hon beredd att göra sig beroende? Den frågan är egentligen ganska enkel. Hur ser vi till att vi får en majoritet i Sveriges riksdag? Vi kommer aldrig att göra oss beroende av Sverige­demokraterna. Aldrig någonsin. Och gör man inte det måste man vara beredd att jobba över blockgränserna. Det är mitt val. Men där hör jag inte tydligt från Moderaterna och Anna Kinberg Batra att de aldrig kommer att göra sig ­beroende av Sverigedemokraterna.

Foto: Stefan Löfven använder ofta liknelser om en utsträckt hand. Men i sitt kroppsspråk har han större ­fallenhet för att peka bestämt. ­Under intervjun med DN, på botten­planet i regeringskansliet Rosenbad, händer det ofta att han knackar i bordet för att understryka olika ståndpunkter.

Både tonläget och gesterna blir skarpa när statsministern får se en bild på Sverigedemokraternas parti­ledare Jimmie Åkesson.

– Den här mannen. Han gick in i Sverigedemokraterna när de fortfarande hade hakkorsflaggor på sina möten. Det valet gjorde han. Jag skulle aldrig någonsin ha kunnat göra det. Det är i grunden ett rasistiskt parti, med nazistiska rötter också. Det är bara så, säger Stefan Löfven.

– Vi måste vara tydliga med vilket parti Sverigedemokraterna är. Det får aldrig någonsin i historien stå att de där visste vi inte riktigt, vilka de var.

På måndag är det exakt två år sedan Stefan Löfven som nyvald statsminister presenterade den första koalitionsregeringen mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet. De båda rödgröna partierna har sagt att de kommer att gå till val som ­enskilda partier 2018. Men Stefan Löfven svarar klart ja på frågan om han vill regera med Miljöpartiet ­under nästa mandatperiod.

Läs även: Ewa Stenberg: Grumligt om hur Sverige ska styras

– Vi har påbörjat ett samhällsbygge som vi vill fortsätta. Att vi går till val som två partier, det tycker jag är högst naturligt. Men det är klart att vi vill göra det, säger han.Inför valet 2014 ville ledningarna för Socialdemokraterna och Miljöpartiet inte säga rent ut att de skulle bilda en koalition.

– Men nu sitter vi i en regering tillsammans. Däremot är båda våra två partier samarbetsinriktade. Vi vill hitta olika typer av samarbeten.

Miljöpartisterna har varit värdefulla för Socialdemokraterna?

– Titta på den resa som vi har gjort. Arbetslösheten sjunker, sysselsättningen går upp, vi har en bra tillväxt, många länder är avundsjuka på vår tillväxt. Vi exporterar bra. Vi ser att resurserna till skolan stärks. Nästa år är prognosen att ­bostadsbyggandet har ökat med över 50 procent på tre år. Så när vi tittar på fakta och på vad som är gjort här så kan vi två partier säga att ja, vi är absolut inte nöjda, mycket återstår att göra, men vi har påbörjat en riktningsförändring.

Om du tittar på Miljöpartiet under de här två åren, vart har partiet tagit vägen?

– En otrolig regeringsduglighet. Det är inte lätt att komma in första gången i regeringen. Det här är ett parti som har visat sig vara moget att fatta väldigt, väldigt svåra beslut. Därför de vet också vad alternativet är, att det är etter värre. De har haft en tuff resa under våren, inget snack om det, men de står upp. De tänker fortsätta samhällsbygget.

Foto: Roger Turesson”Miljöpartiet är ett parti som har visat sig vara moget att fatta väldigt, väldigt svåra beslut”, säger Stefan Löfven. Foto: Roger Turesson

Flyktingkrisen 2015 blev en hård prövning för det rödgröna samarbetet. Det dåvarande gröna språkröret Åsa Romson var nära tårarna när hon och Stefan Löfven i slutet av november förra året meddelade att regeringen skulle anpassa asylreglerna till EU:s miniminivå.Sammantaget sökte sig 163.000 asylsökande till Sverige under 2015, merparten under årets fyra sista månader.

– Det är klart att det var en enorm anspänning på vårt samhälle. Vi kan inte komma tillbaka till en sådan situation. Det är därför som vi lägger så mycket resurser på att få till en överenskommelse i EU. Ska vi hjälpa många människor på riktigt, ja, då måste hela EU ta ett ansvar, säger Stefan Löfven.

Med perspektiv – kunde Sverige ha varit bättre förberett på krisen?

– När vi kom ur sommaren hade Migrationsverket sagt att det minskar nog något, och vi gör våra bedömningar utifrån myndighetens prognoser. Men däremot var det ju så att den förra regeringen hade ju inte byggt upp något system för mottagande över huvud taget, och inte för etablering heller. Det fanns ingenting. Där fick vi börja från scratch.

– Vi har gjort det. Jag tror att det var en enda natt som några fick sova ute i Malmö. Så det är en enorm framgång för Sverige.

Det fanns ett ansvar som den förra regeringen inte tog när det gällde kapaciteten?

– De hade ju infört så kallade ­etableringslotsar. Arbetsförmedlingen fick säga – jag tror att det var våren 2015 – att ”nänä, det här måste vi sluta med” för att det hade lett inte minst till brottslig verksamhet. Det fanns till och med misstanke om att man värvade IS-anhängare via etableringslotsar. Det var deras helt misslyckade system.

Foto: Löfven om Jimmie Åkesson (SD): Han gick in i Sverigedemokraterna när de ­fortfarande hade hakkorsflaggor på sina möten. Foto: Roger Turesson

”Mitt Europa bygger inte murar”, sa du på Medborgarplatsen i september förra året. Nu ligger Sveriges asylregler på EU:s miniminivå. De som då tycker att Sverige är med och bygger Europas murar, vad vill du säga till dem?

– Min poäng var precis det som jag sa, mitt Europa bygger inte ­murar. Då får EU se till att ta ett gemensamt ansvar. Det har EU misslyckats med. Men det kan inte vi ikläda oss ansvaret för. Sverige har gjort en fantastisk insats. Att många andra länder inte gör det och inte tar sitt ansvar, det kan inte vi anklagas för.

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson har sagt att tillfälliga uppehållstillstånd riskerar att försvåra etableringen – är det en bedömning som du delar?

– Det är många som gör den bedömningen. Men det spelar ingen roll. I just det här skedet måste vi se till att ha samma regler som alla andra. Det är vi överens om. Man kan jobba med etablering i en sådan ­situation.

Hon har också sagt att ”de här asylreglerna som Sverige har nu, det måste vara en tillfällig lagstiftning”. Håller du med?

– Vi har infört dem tillfälligt, ja. Vi ska ha en översyn efter två år. Så ska vi se om det krävs att de gäller i tre år. Och efter tre år ska det vara något annat, ja.

Foto: Maja Suslin/TTLöfven om Anna Kinberg Batra (M): Jag hör inte tydligt från Moderaterna och Anna Kinberg Batra att de aldrig kommer att göra sig beroende av SD. Foto: Maja Suslin/TT

En annan socialdemokrat, LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson, har sagt att han inte ser någon väg tillbaka till mer generösa asylregler.­ Ser han rätt eller fel?

– De är tillfälliga. De har införts som tillfälliga. Då kan de inte vara något annat. Men sedan är det så också att det pågår en politisk ­process i EU och en på global nivå där UNHCR har ett mandat att se över den globala policyn och reglerna för flyktingpolitik. De europeiska diskussionerna och de globala diskussionerna kommer att ha betydelse också för svensk lagstiftning.

Men den svenska regeringen måste ju ha en linje och är linjen att vi ska ha permanenta uppehållstillstånd eller tillfälliga uppehållstillstånd på sikt?

– Linjen är vi ska stå upp för asylrätten och ha en ordnad, reglerad migration. Människor som får sin asyl beviljad ska ha en så snabb etablering som möjligt. Men jag vill inte gå in i detalj på hur lagstiftningen ska se ut eftersom det pågår diskussioner både i EU och globalt.

Kan vi ha mer generösa regler än EU?

– Jag vill inte gå in på vad vi kommer att landa i. Lagen som vi har nu är tillfällig. Sedan måste vi se resultaten av diskussionen i EU och FN.

Rimligen kommer det här att ­komma upp på er partikongress nästa år. Vad kommer partiledningen att ha för linje då?

– Vi håller på med kongressförberedelserna och vi har inte ens sett motionerna. Men i den riktningen att vi ska stå upp för asylrätten. Men det här är inte bara frågan om hur många Sverige kan hjälpa. Det måste också finnas ett ansvar på EU-nivå.

I augusti i år besökte Stefan Löfven flyktinglägret Zaatari i Jordanien. Tillfälligt hem för 80.000 flyktingar från Syrien.

– När de började komma dit fanns ingenting där. Så kommer 40 bussar varje natt och så bygger man upp det här samhället. Det är en tuff situation för människor att vara på flykt, men det fungerar hyggligt, man har någonstans att bo, tak över huvudet, vatten, mat. Nu är nästa steg att se till att de kan arbeta och att barnen kan gå i skolan, säger han.

En slutsats från resan är att det internationella samfundet måste göra mer för att stödja länderna i närområdet.

– Jordanien, Turkiet, Libanon. De måste få ett mycket bättre ­internationellt stöd, säger Stefan Löfven.

Har vi haft för lite fokus på ­närområdet?

– Nej, även där är ju Sverige en förebild. Vi är ett av få länder som lever upp till FN:s mål om biståndet. Jimmie Åkesson pratar om att vi måste hjälpa till i närområdet. Herregud, det har vi gjort i decennier. Frågan är bara: Hur kan vi göra mer? Och inte bara Sverige, utan här ligger också ett internationellt ansvar.

Oavsett vad som händer med migrationspolitiken väntar stora utmaningar. För det första med att avvisa eller utvisa dem som fått avslag på sina ansökningar. För det andra att ordna etableringen för dem som får stanna.

– Jag har svårt att se det här när några beskriver dem som kommer hit som en enda grå massa, säger Stefan Löfven.

– Här har vi stor del människor som kommer med hög utbildning. De är läkare, de är ingenjörer, de är sjuksköterskor, de är dataexperter. Det är klart att de kan etablera sig snabbare. Sedan har du några med yrkeskunskaper. Det kan vara svetsare, det kan vara bilmekaniker. Det kan också gå hyggligt snabbt. Sedan har du några stycken som har väldigt låg utbildning, kanske ingen alls. De behöver en längre väg.

Nu säger du ”några stycken”. Men är inte sanningen att ganska många är lågutbildade?

– Titta på dem som inte har gymnasieutbildning och är över 39 år, som exempel. De beräknas i år och tre år framåt vara 25.000. Det kan man tycka är väldigt mycket, men det utgör ungefär en halv procent av arbetskraften. De behöver mer stöd och mer utbildningsmöjligheter och praktikplatser. Men när vi nu säger till våra statliga företag att de får lov skaka fram motsvarande 5.000 praktikplatser, ja, då får det privata näringslivet också titta. 25.000 är inte omöjligt. Sedan får vi se de andra som en mycket snabb tillgång.

Ni har också ett mycket tufft jobbmål (EU:s lägsta arbetslöshet år 2020). Hur påverkas möjligheten att nå det av migrationskrisen?

– Det blir svårare. Men titta på hur arbetslösheten faktiskt gått ned från 8 procent. Nu är vi på strax under 7 procent, ungefär 6,8 procent. Prognosen för nästa år är 6,3 procent. Det är inte omöjligt.

Men prognosen för 2020 är ju 6,2 procent. Det kommer inte att vara EU:s lägsta arbetslöshet.

– Det är prognosen med de åtgärder som är vidtagna nu, ja. Men om vi kommer till 6,3 procent 2017 så kan vi mycket väl komma under 6 procent 2018. Jag är fullt införstådd med att det kan hända saker i vår omvärld och vår egen ekonomi som gör det svårare. Men det går inte från början att säga att det här är omöjligt. Här är det vår egen ­politik som avgör.

Och då ska man inte fastna i finansdepartementets prognoser?

– Nej, det är många prognoser man inte ska fastna i, utan man får titta på verkligheten. Mitt uppdrag till regeringen, inklusive finans­ministern, är att se att vi fortsätter den här vägen nedåt. Det är ett gnetande. Det är bara att gneta på.

Sammanhållningen i Sverige. Hur påverkas den av migrationskrisen?

– Den påverkas inte automatiskt utan det avgörs av hur vi sköter det här nu. Om vi sköter det så som vi brukar göra, enligt den svenska modellen, då gäller att alla som kan ska bidra och arbeta. Det innebär att vi måste etablera människor så snabbt som möjligt. Och vi måste starta insatserna så tidigt som möjligt. Språkutbildning. Samhälls­information. Kompetenskartläggning. Validering. Utbildning. Och så vidare. Vi har skyldigheten att bidra för alla, men också rättigheter till alla.

– Men om vi skulle, som några borgerliga föreslår, ha vissa löner för att man kommer någon annanstans ifrån och att man inte ska ha tillgång till generell välfärd som vi andra har, då splittrar vi samhället, då klyver vi samhället. Det ska vi inte göra. Den generella välfärden och den svenska modellen har genom historien visat sig vara väldigt effektiva och framgångsrika och därför ska vi fortsätta med dem.

De här förslagen om lägstalöner kommer ju från partier som du säger att du gärna vill samarbeta med. Varför ska du göra det om de hotar den svenska modellen?

– Men så har det ju alltid sett ut, att politiska partier har olika förslag. Genom åren och genom decennier. Man hittar kompromisser till slut. Vi har ju faktiskt slutit 15 blocköverskridande överenskommelser i den här regeringen tillsammans med borgerliga partier i lite olika konstellationer. Det är klart att man börjar i olika ändar när man diskuterar.

Man hör ofta i borgerligheten, och det har du hört massor av gånger, att ”han skäller på dem som han vill samarbeta med”.

– Och de skäller aldrig på mig? De är alltid snälla? De är alltid fina?

Men de vill ju inte samarbeta med dig.

– Jo, men vi har ju gjort 15 överenskommelser. Och det är inga små överenskommelser. Det är energin, det är försvaret, det är för Sverige jätteviktiga överenskommelser, där vi tillsammans har tagit ett ansvar. Det är ju inget nytt att vi har en ­politisk debatt där argumenten ­möter varandra. Men sedan innebär inte det att man sätter sig i var sitt hörn och bara surar. Vi har ett ansvar, vi som är folkvalda, för människorna och medborgarna i vårt land, i att landet ska ta sig framåt.

Det är värt att notera att regeringen och alliansen inte är helt överens om summan av kompromisserna. Moderaterna hävdar att det finns sex uppgörelser som går utanför det vardagliga parlamentariska arbetet, medan regeringen räknar in till exempel överenskommelser om presstödet och insatserna i Mali och Irak.

Ingen räknar med december­överenskommelsen om minoritetsstyre. Den sprack med besked i oktober förra året. Då föll även Socialdemokraternas löfte om att låta största block i riksdagen regera efter nästa val. Nyligen berättade Stefan Löfven i SvD att han kan sitta kvar även om alliansen blir större än de rödgröna.

– Om de fyra borgerliga säger att ”vi vill tillsammans med Sverige­demokraterna styra landet och vi har en majoritet”, då är det klart att jag inte sitter kvar. Men i ett oklart läge ser jag ingen anledning att man ska börja med att avgå. Då får man hantera det i riksdagen, så som det är tänkt, med en omröstning. Där jag precis som hösten 2014 kommer att sträcka ut en hand. Det behöver inte alltid innebära att man sitter i regering tillsammans, man kan hitta andra samarbetsformer också, säger han till DN.

Var det rätt av Fredrik Reinfeldt att avgå på valnatten 2014?

– Alla får göra sitt val. Det blir naturligtvis ett vakuum om parti­ordföranden och statsministern säger att ”nu går jag”. Men jag känner inte till hans bevekelsegrunder.

Den kritik som kommit mot ditt besked är ju att du inte skulle ta hänsyn till valresultatet.

– Jo, det är klart att jag gör. Om det visar sig att det finns en annan majoritet i parlamentet så är det klart att jag följer demokratin. Men mitt svar var om jag avgår automatiskt på valnatten om det är så att det är ett oklart parlamentariskt läge. Nej, det finns ingen anledning.

Gäller det fortfarande att Liberalerna och Centerpartiet är de partier som du i första hand vill samarbeta med på andra sidan blockgränsen?

– Som det nu håller på att utveckla sig med Sverigedemokraterna så tror jag ju det, ja. Det innebär inte att vi utesluter samarbete med de två andra. Vi har bevisligen också gjort överenskommelser tillsammans med dem. Men när nu Moderaterna och KD svajar i sin syn på Sverigedemokraterna och hur de ser möjligheter att göra sig beroende av Sverigedemokraterna, då blir det ju så. Då har jag så svårt att se att Liberalernas väljare eller Centerpartiets väljare skulle acceptera att man bildar regering och gör sig beroende av Sverigedemokraterna.

Uppfattar du att Centerpartiet och Liberalerna är mindre höger i ekonomisk politik än Moderaterna?

– Jag konstaterar att Annie Lööf själv säger att hon noterar högervridningen hos Moderaterna. Det är väl ett bevis om något om man inom alliansen konstaterar att det är så.

I flera länder har man löst detta med att Socialdemokraterna och motsvarigheten till Moderaterna samarbetar. Vad säger du om det?

– Samarbeta, ja, och det har vi bevisligen gjort. Däremot att sitta i samma regering  …  Jag har sagt så här tidigare, att man aldrig ska utesluta det. Sverige kan hamna i en situation där vi behöver det också. Men å andra sidan får man säga att vi hoppas att Sverige ­inte hamnar i en så svår situation.

Du har ju sträckt ut handen till Liberalerna många gånger. Vad talar för att Jan Björklund fattar den?

– Det finns en stark socialliberal kraft i Liberalerna. Och Jan Björklund är en skicklig politiker.Det är ju nästan alltid Liberalerna som hoppar av förhandlingar.– Han har hoppat av ett antal gånger, ja. Det är klart att inom ­alliansen finns det också naturligtvis ett spel. Vem ska växa? Nu ligger Liberalerna på förhållandevis låga nivåer. Det kan ju hända att det har att göra med det.

Foto: Eva TedesjöLöfven om Annie Lööf (C): En väldigt stark partiledare­ som har en stark position i sitt parti utan tvekan och är stark som person. Foto: Eva Tedesjö

Börjar det bli dags att ge upp ­hoppet?

– Nej, nej. Man ska aldrig ge upp hoppet.

Till någon som kanske ger dig mer hopp – Annie Lööf.

– En väldigt stark partiledare som utan tvekan har en stark position i sitt parti och är stark som person. Jag är uppvuxen på landet och uppe i Norrland. Där är Socialdemokratin och Centerpartiet rätt lika. Det finns en folkrörelsebakgrund som tilltalar mig.

Nu säger hon att de ska gå mot mitten.

– Det är bra, det behövs ju. Det stärker den politiken i stället för ­ytterligheterna.

Är Centerpartiet er bästa chans bland de borgerliga?

– Vi vill fortsätta samhällsbygget som vi har påbörjat med Miljö­partiet. Det är klart att vi går till val som enskilda partier. Det kommer nog de andra också att göra, fast det inte blir lika stora rubriker när man konstaterar det. Men efter ­valet, och även fram till valet, så vill vi söka samarbete i olika frågor.

Hur ser du på risken att du tvingar allianspartierna att förhandla med Sverigedemokraterna?

– Nej, nej, nej. Det är ingen som tvingar. Det är deras eget val.

Hur tolkar du det höga stödet för Sverigedemokraterna?

– Jag har åkt land och rike runt i många år. Som IF Metalls ord­förande. Som partiordförande. Det är klart att jag har märkt av den oro som folk känner. När klyftorna växer. När du känner att du inte får rätt utbildning för att komma vidare. Du blir kvar i långtidsarbetslöshet. Du har en bostadssegregation som är allvarlig. Du blir orolig för barnens skolgång. När den oron blir för stor är det lätt att attraheras av någon som kommer med det enkla svaret. Det är bara att titta i USA nu med presidentvalskampanjen. Någon kommer in och säger ”jag har ett enkelt svar”. Det är bara snabba repliker som på något vis rider på rädslan och osäkerheten och splittringen.

Är nationalism nödvändigtvis något ont?

– Nej, det behöver det inte vara. Jag tror att det var Olof Palme som sa att för att vara en bra internationalist så behöver du också ha rätt känsla för ditt eget land. Det är något annat än att isolera sig och tro att det är som förr. Du måste ta in och förstå omvärlden. Och inte tro att du är förmer, att vi är några ­högre stående individer än andra.

Men det finns en nationell stolthet som ...

– Absolut! Jag är alltid lika stolt när jag är ute runt om i världen och man börjar med att spela ”Du gamla, du fria”.

Vad är det som du är stolt över?

– Vad Sverige kännetecknas av. Jag har mött så många statschefer och regeringschefer runtom i världen som tycker att ”ja, Sverige, ni har något att vara stolta över”. Inte minst den generella välfärden. Här är människor relativt jämlika. Vi har också för stor ojämlikhet, vi har också våra brister, men relativt andra länder har vi kommit rätt långt.

Stefan Löfven har aldrig dolt att han ser ett värde på hemmaplan i att lyfta Sverige som internationell förebild. Nyligen besökte han New York för att bland annat lansera initiativet Global Deal, ett handslag för bättre villkor på globala arbetsmarknader. Han var också med­arrangör till ett flyktingtoppmöte med bland andra USA:s president Barack Obama.

Vid årsskiftet tar Sverige plats i FN:s säkerhetsråd. Mitt i storpolitiken, i en turbulent tid.

– I Syrien ser vi nu ett fruktansvärt mördande av civila människor där den egna regimen och al-Assad naturligtvis är ytterst ansvariga. Man undrar vilket land han tänker sig att regera, vad som blir kvar. Döda människor, ruiner, säger ­Stefan Löfven.

Foto: Löfven om republikanernas presidentkandidat Donald Trump: Hittills så är det ju en man som spelar på motsättningar. Hat, vill jag nästan påstå. Foto: Roger Turesson

På andra sidan Atlanten kämpar republikanen Donald Trump mot demokraten Hillary Clinton om presidentposten. Stefan Löfven följer de nattliga tv-duellerna.

– Hittills så är det ju en man som spelar på motsättningar. Hat, vill jag nästan påstå. Underblåser klyftor och spänningar. Jag är lite förvånad över att det har gått så långt, det måste jag säga.

Vad händer om han blir president?

– Vi måste alltid försöka att ha så professionella och goda relationer till USA som möjligt. Men för hela världen blir det en annan miljö med Trump, om han skulle vinna. Men nu tror jag att Clinton vinner.

I två år har Stefan Löfven styrt ­Sverige. Om han ska nämna en enda dag som stannat i minnet, blir det en brådstörtad inrikesresa i oktober förra året.

– Att åka till Trollhättan. Precis efter attacken på barn och vuxna, där också ett barn dog. Barn i skolan ska kunna känna trygghet och lust och glädje. Och så kommer en sådan där attack. Jag åkte till skolan och då var det en brottsplats och avstängt, men vi stod utanför. Där stod massor av människor som undrade vad som hänt, naturligtvis i chock, men de sökte också en trygghet och gemenskap hos varandra. Det var en väldigt stark upp­levelse.

Foto i text: Roger Turesson

Artikeln i tre punkter.

Regeringsfrågan: Stefan Löfven skärper tonen om SD och kräver tydligt besked i regeringsfrågan från Moderaterna. Han ger besked att Socialdemokraterna vill fortsätta regera med Miljöpartiet och berömmer också Centerpartiets ambitioner att gå mot mitten.

Flyktingkrisen: Statsministern riktar skarp kritik mot alliansregeringen för hur migrationspolitiken hanterades under förra regeringen. Samtidigt vägrar han ge besked om Sverige kan gå tillbaka till mer generösa asylregler, med hänvisning till diskussionerna i EU och FN.

Jobbmålet: Stefan Löfven vägrar ge upp visionen om EU:s lägsta arbetslöshet år 2020, trots att Finansdepartementets bedömning visar att det blir svårt. ”Det är många prognoser man inte ska fastna i, utan man får titta på verkligheten”, säger han.

Tid för intervju: Klockan 08.00 den 26 september.

Plats: Strömsalen i regeringskansliet Rosenbad.

Viktiga datum. Hållpunkter för politikhösten

3 oktober. Två år sedan S-MP-regeringen tillträdde.

5 oktober. Allmänna motionstiden går ut. Sista dagen för oppositionen att lägga sina budgetförslag.

12 oktober. Partiledardebatt i riksdagen.

13 oktober. Debatt om det säkerhetspolitiska läget. Statsministerns frågestund.

29–30 oktober. Sverigedemokraternas kommun- och landstingsdagar i Västerås.

12–13 november. Miljöpartiets kommundagar i Sundsvall.

17 november. Statsministerns frågestund.

Fakta. Uppgörelser över blockgränsen

  • Föräldraförsäkringen
  • Avskaffa vårdnadsbidraget
  • Betygen
  • Försvaret
  • Elcertifikaten
  • Presstödet
  • Vapenexporten
  • Amorteringskraven
  • Irak-insatserna
  • Mali-insatserna
  • Migrationsöverenskommelsen
  • Terrorismbekämpning
  • Klimatpolitiskt ramverk
  • Energiöverenskommelsen
  • Överskottsmålet

Fotnot: Detta är regeringens lista. M räknar med sex överenskommelser: Betyg, försvar, migration, energi, överskottsmål och terror. Övriga uppgörelser betraktas som normalt riksdagsarbete i utskotten.

Detta har hänt.

2014

Foto: DN Nyblivne statsminister Stefan­ Löfven gratuleras. Foto: DN

2 oktober. Riksdagen utser Stefan Löfven till ny statsminister.

3 oktober. Stefan Löfven presenterar sin nya regering – den första S-MP-koalitionen.

30 oktober. Sverige erkänner Palestina.

3 december. Budgeten faller. Regeringskrisen är ett faktum. Löfven meddelar att han tänker utlysa extra val.

18 december. Bygget av Förbifart Stockholm återupptas.

27 december. Sex partier presenterar decemberöverenskommelsen om former för minoritetsstyre. Extravalet är avblåst.

2015

Foto: DN Margot Wallströms kritik mot Saudiarabien orsakar en diplomatisk kris. Foto: DN

11 februari. Regeringen och alliansen gör upp om betygen.

5 mars. Regeringen tillsätter utredning om vinst i välfärden.

9 mars. Margot Wallström förbjuds tala inför Arabförbundet. Det formella motivet är hennes kritik mot Saudiarabien. Kort därpå säger Sverige upp det militära samarbetsavtalet med Saudiarabien. En diplomatisk kris bryter ut.

27 mars. Löfven reser till Kina och träffar president Xi Jinping.

28 mars. Besked att Saudiarabiens ambassadör återvänder till Stockholm.

15 april. Finansminister Magdalena Andersson presenterar vårbudgeten med höjd a-kassa, mer pengar till äldreomsorg och skolsatsningar.

17 april. Regeringen gör upp med M, C och KD om pengar till försvaret.

29 maj. S-kongress i Västerås.

16 juni. Vårbudgeten klubbas. Två moderata ledamöter trotsar öppet decemberöverenskommelsen.

5 september. Blocköverskridande uppgörelse om amorteringskrav.

9 oktober. Decemberöverenskommelsen spricker på Kristdemokraternas riksting.

22 oktober. Grundskolan Kronan i Trollhättan utsätts för en rasistattack. En elevassistent avlider på plats, en elev och en lärare avlider på sjukhus av sina skador. Mördaren Anton Lundin Pettersson skjuts till döds av polisen.

23 oktober. Regeringen gör upp med allianspartierna om migrationen. Tillfälliga uppehållstillstånd blir huvudregel. Alla kommuner blir skyldiga att ta emot flyktingar.

11 november. Sverige inför gränskontroller.

13 november. Paris skakas av en serie terrorattentat.

24 november. Regeringen meddelar att Sverige ska lägga asylreglerna på EU:s miniminivå med bland annat begränsningar i rätten till anhöriginvandring. Dessutom utökas id-kontrollerna.

10 december. Regeringen och alliansen gör upp om åtgärder mot terrorism.

2016

Foto: Anders HanssonGränskontroll på Hyllie ­station. Foto: Anders Hansson

18 april. MP:s svarta dag. Bostadsminister Mehmet Kaplan avgår efter. Vattenfall meddelar att den tyska brunkolsverksamheten säljs.

25 maj. Regeringsombildning. MP:s nya språkrör Isabella Lövin blir vice statsminister, Karolina Skog (MP) miljöminister och Peter Eriksson (MP) bostadsminister. Ann Linde (S) blir EU-minister. Energiminister Ibrahim Baylan (S) blir även samordningsminister. Framtidsminister Kristina Persson (S) lämnar regeringen.

10 juni. S, MP, M, KD och C gör upp om energin.

21 juni. Riksdagen klubbar de nya asylreglerna, med stöd av S, MP, M och SD. Fyra från MP trotsar partilinjen och röstar nej tillsammans med C, V och en L-ledamot. Övriga L och KD lägger ned rösterna.

23 juni. Storbritannien röstar för Brexit ut ur EU.

28 juni. Sverige väljs in i FN:s säkerhetsråd för åren 2017-2018.

30 juni. Regeringen enas med V och allianspartierna om ett nytt finanspolitiskt ramverk.

15 augusti. Gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic (S) avgår efter att ha fastnat i en poliskontroll med alkohol i blodet. Hon efterträds av Anna Ekström.

20 september. Regeringen presenterar budgeten för 2017: skattehöjningar och extrapengar till kommunerna, flyktingmottagandet, järnvägarna och klimatet.

Fakta. Stefan Löfven

Foto: Roger TuressonFödd: 21 juli 1957 i Stockholm. Uppvuxen i fosterhem i Sollefteå.

Familj: Hustrun Ulla, bonusbarn och bonusbarnbarn.

Bor: Sagerska palatset i Stockholm. Sommarställe i Örnsköldsvik.

Karriär:

  • Hoppade av socialhögskolan och blev svetsare på Hägglunds i Örnsköldsvik 1979.
  • Ombudsman på IF Metall 1995.
  • Förbundsordförande för IF Metall från 2006.
  • Socialdemokratisk partiledare från januari 2012.
  • Statsminister sedan oktober 2014.

Foto i text: Roger Turesson

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.