Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Politik

Stor risk för kaotiskt läge efter valet

Visby. Almedalsveckan är över och politiken tar semester i några veckor. När valrörelsen startar om i augusti kommer en fråga hänga som ett mörkt moln över debatten: Vad händer efter valet? ”Den praxis som sätts nu kommer att gälla för decennier framåt”, säger valforskaren Henrik Ekengren Oscarsson.

Alliansens opinionssiffror ligger på historiskt låga nivåer. På den andra sidan kravlar sig Socialdemokraterna nätt och jämnt över 30-procentsstrecket samtidigt som Miljöpartiet och Feministiskt initiativ har stark medvind. Sverige­demokraterna surfar vidare på framgången från Europaparlamentsvalet och ingen blir förvånad om partiet får fördubblat stöd i september.

På valnatten den 14 september kan Sverige ha ett radikalt annorlunda parlamentariskt läge än vi är vana vid.

De två stora partierna redogjorde i Almedalen för två vitt skilda uppfattningar om hur en riksdag med nio partier ska hanteras. Statsminister Fredrik Reinfeldt menar att det enda sättet att möta den situationen är att i förväg göra upp om politiken med andra partier.

– Den som inte förbereder sig kommer oförberedd till ett jobb som handlar om att ta ansvar för Sverige i fyra år, sade han.

Socialdemokraternas gruppledare Mikael Damberg driver i stället linjen att det nya, kanske kaotiska parlamentariska läget, innebär blockpolitikens död.

– Det här valet blir ett val mellan blockpolitik och mer samarbete mellan partierna. Jag hoppas att svenska folket väljer mer samarbete, sade han.

Blockpolitik kontra blocköverskridande samarbete är en klassisk konflikt i svensk politik. Socialdemokraterna regerade i många år framgångsrikt med hoppande majoriteter, där man ofta gjorde upp med Folkpartiet och Centerpartiet.

– Blockpolitiken har inte varit bra för socialdemokratin. Det finns ett intresse hos socialdemokratin att splittra borgerligheten och det här valet kan ge partiet möjlighet att komma tillbaka till en sådan situation. Skillnaden är att Socialdemokraterna är så svaga jämfört med tidigare, säger Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Regeringsbildandet i höst kompliceras ytterligare av att det är första gången den nya grundlagen gäller. Den här gången kommer riksdagen per automatik rösta om vem som blir statsminister, vilket gör att partierna måste bekänna färg.

Henrik Ekengren Oscarsson, valforskare och professor i statsvetenskap, menar att årets statsministerval får stor betydelse för framtiden.

– Den praxis som sätts nu kommer att gälla för decennier framåt. Perioden efter valet blir oerhört viktig, säger han.

Den aspekten gör att det finns goda förutsättningar för att själva regeringsbildningen ska gå hyfsat ordnat till väga.

– De ansvarskännande partierna har oerhört mycket att förlora på att det blir stökigt. Jag tror inte att någon vill sitta där med svarte Petter, säger Henrik Ekengren Oscarsson.

Även den tidigare folkpartiledaren Lars Leijonborg pekar på att Sverige inte har någon tradition av stökiga regeringsbildningar och nyval. Med ett oklart valresultat kommer ansvaret falla tungt på riksdagsledamöterna att hantera situationen, menar Leijonborg.

– En icke osannolik valutgång är att ingen av de tydliga alternativen får mer än 50 procent. Då är det den där frasen som dyker upp, att landet måste regeras. Då är det de valdas uppdrag att hantera ett valresultat, säger han.

Under Almedalsveckan gjorde samtliga allianspartiledare ett stort nummer av den nya politiska situationen på vänstersidan, där Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ just nu tillsammans samlar ungefär 25 procent av väljarna.

Men även på allianssidan finns stora osäkerhetsmoment. Den stora frågan, som få borgerliga politiker pratar om öppet, är vad som händer med alliansen vid en brakförlust. Dessutom behöver det inte alls bli nio partier i riksdagen, det kanske bara blir sju om KD ramlar ur och Fi inte kommer in, vilket den senaste DN/Ipsosmätningen visar.

– Jag tror inte att alliansen kommer att bli större än de rödgröna, men trots det är läget väldigt öppet, säger Jonas Hinnfors.

Så går ett maktskifte till

• Den nya grund­lagen innebär att det per automatik blir en omröstning i riksdagen som avgör om stats­ministern har tillräckligt stöd.
• Senast två veckor efter att den nyvalda riksdagen har samlats ska omröstningen ske. För att fälla statsministern krävs att 175 ledamöter röstar nej. Nedlagda röster räknas i praktiken som ja-röster. Tidigare kunde en regering sitta kvar och bara fällas om oppositionen aktivt krävde en förtroendeomröstning.
• Om regeringen avgår självmant efter valet blir det ingen omröstning. Talmannen sonderar sedan terrängen med partierna och utser en ny regeringsbildare. Under tiden kvarstår den gamla regeringen som expeditions­ministär.
• Drar regeringsbildningen ut på tiden är det inte osannolikt att riksdagen hinner utse en ny talman. Då tar den nyvalde talmannen över ansvaret för regeringsbildningen.
• Sedan röstar riksdagen om den nya regeringen efter exakt samma procedur som angivet ovan. Talmannen har fyra chanser att utse regering – annars utlyses nyval som ska hållas inom tre månader.
• Det finns ingen formell deadline för när en ny regering ska finnas på plats, men ett valår ska budgeten läggas fram senast den 15 november. DN
Källa: Riksdagen.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.