Svensk militär kvar även efter 2014

Det är innebörden i den niopunkts-överenskommelse om den svenska Afghanistanstyrkan som regeringen träffat med Socialdemokraterna (S) och Miljöpartiet (MP). Tanken är att styrkan de närmaste åren ska trappa ned stridande uppdrag och i stället ha en mer stödjande funktion, främst genom att utbilda Afghanistans egna förband och polis.

– När Sverige skickar iväg män och kvinnor som riskerar sina liv är det oerhört viktigt med en bred uppställning i riksdagen, säger S-ledaren Mona Sahlin.

Statsminister Fredrik Reinfeldt (M), Mona Sahlin och MP:s språkrör Peter Eriksson bedömer att den svenska-finska styrkan kan börja lämna över ansvaret för säkerheten till afghanska myndigheter i någon provins i sin region under 2011. Därmed ska det ”möjliggöra en minskning av de stridande trupperna” under 2012, står det i överenskommelsen.

Reinfeldt medger att det inte är något man kan vara säker på. Bedömningen av hur snabbt överlämnandet kan ske görs av ett internationellt organ, Joint Afghan Nato Inteqal Board (JANIB).

Under nästa år behåller Sverige omkring 500 soldater på plats och de förstärks med två ambulanshelikoptrar och tillhörande personal.

Målet är att svensk militär inte längre ska ha några stridande uppgifter vid utgången av 2014 – det år då Afghanistan självt hoppas kunna ta över hela säkerhetsansvaret för landet. MP:s Peter Eriksson påpekar att ingen kan vara säker på tidtabellen.

– Det är ett spikat årtal av vår ambition, men till syvende och sist avgörs det av hur det går i verkligheten, säger han.

Även om Afghanistan kan ta över säkerhetsansvaret så kan svensk militär komma att stanna betydligt längre än till 2014. De stödjande insatserna ”kommer med all sannolikhet att fortsätta under betydande tid därefter”, skriver utrikesminister Carl Bildt på sin blogg.

Sahlin framhåller att svensk trupp kan behövas för att skydda dem som utbildar afghansk militär och polis.