Sverige får höga betyg för sin utrikespolitik i en granskning av en europeisk tankesmedja och ges en ledarposition på betydligt fler områden än exempelvis Italien och Spanien.
Den svenska utrikespolitiken före EU-inträdet 1995 brukar inte sällan framställas som aktiv och självständig – även om det råder delade meningar om graden av verklig självständighet. Många menar att den tappat stinget sedan dess, eftersom den ska samordnas med övriga medlemsländer.
Men inom denna europeiska samling om 27 länder hävdar sig Sverige väldigt väl, om man får tro en granskning av den alleuropeiska tankesmedjan Europeiska rådet för utrikesrelationer, ECFR.
Det är andra gången tankesmedjan nagelfar unionens relationer med omvärlden. Den första granskningen gjordes 2010. Huvudpoängen är att betygsätta EU:s utrikespolitik generellt, men man tittar också på hur de enskilda länderna hävdar sig.
På 29 områden anges om medlemsländerna är ledare eller slöfockar – eller inte utmärker sig alls. Bakom de tre stora länderna Frankrike, Tyskland, Storbritannien, som alla tillskrivs en ledande position på 19, 18 respektive 17 områden, placerar sig faktiskt Sverige med en ledarposition på 11 områden.
Framför allt är det inom krishantering och multilaterala frågor Sverige får höga betyg av ECFR, som arbetet med Internationella brottmålsdomstolen och klimatfrågan. Bara på ett område – ömsesidig offentlig upphandling mellan Sverige och Kina – stämplas Sverige som slöfock.
Betydligt större EU-länder som Italien och Spanien ges ledarpositioner på bara sju respektive tre områden. Båda hör dock till dem som toppar slöfockslistan (sex för Italien och fem för Spanien).
Det relativt nya medlemslandet Polen sticker däremot ut med åtta ledarpositioner.
Granskningen kommenteras i den spanska tidningen El País, som imponeras av såväl den aktiva svenska respektive polska utrikespolitiken som utrikesministrarna Bildt och Sikorski (som för övrigt båda sitter i tankesmedjans 160 personer stora råd). Krönikören och statsvetaren José Ignacio Torreblanca drar slutsatsen att inrikes och utrikes hänger ihop: Polen och Sverige hör till de länder som tagit sig igenom den ekonomiska krisen bäst.
”De som är upptagna av kris har varken tid att tänka på världen eller resurser att agera i den”, skriver Torreblanca.