Det är i den brittiska tidningen The Times som en rysk militär källa säger att Ryssland planerar att höja sin militära kapacitet i Östersjön med kärnvapen på sina ubåtar och andra fartyg. Åtgärden är ett svar på USA:s planer att sätta upp en robotsköld i Polen.
- Den ryska militära doktrinen har en stor tonvikt på kärnvapen, vilket naturligtvis är bekymmersamt eftersom det strider mot vår önskan att minska antalet kärnvapen. Men om det här innebär någon förändring vet jag inte, kommenterar utrikesminister Carl Bildt.
Den ryska Östersjöflottan är dock i dåligt skick i dag, visar en rapport från Totaltförsvarets forskningsinstitut, FOI. Före Sovjetunionens sönderfall var den betydligt större än grannländernas, med bland annat 39 ubåtar, 13 jagare och fyra kryssare. I dag återstår bara två ubåtar, varav en är på reparation, två jagare och inget kryssningsfartyg. Många av fartygen är från 80-talet.
- Nu har man börjat sätta i gång med nybyggnation och stämningen, i Östersjömarinen har förbättrats genom att löner och sociala förmåner förbättrats, säger Ingmar Oldberg, Rysslandsforskare på FOI, som skrivit rapporten.
- Men om det blir aktuellt att placera ut kärnvapen tror jag snarare att det handlar om landbaserade robotar. Den mobila Iskanderroboten har en räckvidd på 40 mil ungefär och ryssarna är väldigt stolta över den. Den ryska regeringen har hotat med att placera ut den i Kaliningrad tidigare.
Carl Bildt pekar också på att det finns uppgifter om att det redan finns taktiska kärnvapen i Kaliningrad som är integrerade i den ryska Östersjöflottans vapensystem.
- Vi har också noterat att de genomför övningar där kärnvapnen ingår, säger Bildt.
FOI-forskaren Ingmar Oldberg menar att den ryska upptrappningen i Östersjöområdet inte innebär något ökat militärt hot mot Sverige, däremot mot Polen och de baltiska staterna.
- Men vi måste ompröva vår bedömning av Ryssland. Och vår solidaritet med baltstaterna via EU sätts ju också på prov.
- Här i Sverige kan vi oroa oss för IT-attacker som Estland och Georgien drabbats av. Det har ju blivit ett vapen i den ryska arsenalen, säger Ingmar Oldberg.
Sverige markerar mot det ryska agerandet i Georgien genom att tills vidare ställa in det militära besöksutbytet. Det handlar bland annat om möten mellan höga ryska och svenska officerare och ömsesidiga förbandsbesök.
- Förstörelsen av infrastruktur i Georgien fortsätter och Ryssland hörsammar inte omvärldens krav på att trupperna ska dras tillbaka, sa statsminister Fredrik Reinfeldt (m) efter utrikesnämndens möte på måndagen.
De övriga riksdagspartiernas representanter i utrikesnämnden instämde i slutsatsen att besöksutbytet ska avbrytas. I princip rådde också enighet om att kriget i Georgien inte i sig leder till någon omvärdering av svensk försvars- och säkerhetspolitik.
- Senare i höst kommer regeringens inriktningsproposition för försvaret, och det finns anledning att diskutera vilken påverkan det som hänt i Georgien har på Sverige. Men det behöver inte omedelbart översättas i nya slutsatser, sa Fredrik Reinfeldt.
Den socialdemokratiska partiledaren Mona Sahlin tyckte att regeringen gjort rätt när den skjuter upp det militära utbytet med Ryssland.
- Det är en rimlig reaktion att avbryta de militära samarbetena med Ryssland. Man ska inte ostraffat kunna vandra in på ett annat lands territorium utan att omvärlden reagerar, sa hon.
Sahlin uppmanade EU att tydligare ta ställning för andra länder i området.
- Att det här förändrar debatten om säkerhetspolitiken i Europa märks redan, sade Sahlin.
Vänsterledaren Lars Ohly ansåg dock inte att Georgien får några omedelbara konsekvenser för den svenska säkerhetspolitiken.
- Jag tror inte att det här är ett skäl att ompröva vare sig försvarets storlek eller inriktning. Det här är inte alls den typen av konflikt som det skulle vara om Ryssland skulle ockupera ett annat land, sade vänsterpartiledaren Lars Ohly.