Endast Nederländerna har ett sämre saldo än Sverige av de 25 länder som var medlemmar i EU förra året, enligt EU-kommissionens genomgång av utgifter och inkomster för 2006.

Närmast Nederländerna och Sverige kommer Tyskland och Danmark.

Totalt är det 9 av 25 länder som betalar in mer i avgift till EU-kassan än vad de får igen i form av olika stöd, som jordbruks- och regionalstöd.

Sverige betalade preliminärt in cirka 2,7 miljarder, cirka 25 miljarder kronor i avgift. Drygt 1,5 miljard euro, cirka 14 miljarder kronor, fick Sverige igen i stöd.

Mätt i förhållande till bruttonationalinkomsten hade Sverige ett minus på 0,28 procent av BNI, Nederländerna 0,47 procent och Tyskland 0,27 procent.

Störst plus, 2,7 procent, har Grekland följt av Litauen, Malta, Lettland och Portugal.

De som i euro räknat får mest ur EU:s budget är Frankrike med över 13,5 miljarder euro, följt av Spanien, Tyskland, Italien och Storbritannien.

Fram till september i år har Sverige använt 80 procent av de struktur- och regionalstöd som fanns avsatta för Sverige för åren 2000—2006. Återstående miljarder kan användas till 2010.

Enligt näringsdepartementet är pengarna redan intecknade.

De nya medlemsländerna i Centraleuropa har betydligt svårare än de gamla att utnyttja stöden, genomsnittet för utbetalda medel är 57 procent av vad som finns att tillgå. Av medlen i de så kallade sammanhållningsfonderna har hittills bara drygt 20 procent använts.

EU:s budget omfattade 106 miljarder euro 2006, vilket motsvarar mindre än en procent (0,93) av EU-ländernas samlade bruttonationalinkomst.

Sverige och fem ytterligare länder i den så kallade enprocentklubben fick kritik av de andra i förhandlingarna om EU:s långtidsbudget för två år sedan. Det var när förre statsministern Göran Persson och hans fem klubbkamrater drev att budgeten inte fick motsvara mer än högst en procent av EU-ländernas samlade BNI.

Slutresultatet av förhandlingarna blev lite över en procent.