Upproren i Nordafrika har riktat strålkastarna mot internet som ett verktyg för förändring. Svenska biståndsministern har träffat ett antal nätaktivister – för att se hur Sverige kan öka stödet till demokrati.
När uppror skakade Tunisien och sedan Egypten var internet för många demonstranter deras främsta och enda vapen mot diktaturen. Hopp, förtvivlan och bitande satir strömmade från tangentbord till åskådare över hela världen. Då drog Mubarak plötsligt ut sladden och nätet tystnade.
Många hittade kryphål eller dammade av sina gamla faxmaskiner, men kraften i internet som ett verktyg mot diktatur var tydlig.
Sverige ska nu, som del i sitt bistånd till demokrati och yttrandefrihet, trappa upp sitt stöd till IT-satsningar.
Biståndsminister Gunilla Carlsson träffade därför på torsdagen ett antal experter för att diskutera det framtida IT-biståndet.
Andrew Lewman, chef för anonymiseringstjänsten Tor, var en av deltagarna. Han säger att han är nöjd med mötet, och att Sverige bekräftat sitt tidigare åtagande kring transparens och öppenhet. Han sade att det är bra att fri kommunikation, och teknik som kan tjäna som ett verktyg mot det målet, får uppmärksamhet:
– Teknologi ger folk tillgång till kommunikation – det är ungefär det mäktigaste vi har just nu.
Lewman säger att grunden för Tor är rätten till en fri kommunikation för alla. Händelserna i Nordafrika och Mellanöstern har satt fokus på behovet av ett fritt internet som ett verktyg för demokrati, men behovet av fri kommunikation finns även på hemmaplan:
– Samtidigt som det är på modet att tala om behovet ”där borta” så finns det offer för barnmisshandel i innerstan som behöver samma sak. Internet kan ge dem möjligheten att kommunicera. Om vi kan hjälpa dem göra det, så ska det stödjas, säger Lewman.