Osäkerheten är stor när det gäller konjunkturutvecklingen i världen och Sverige, menar regeringen, och "bedömningen nu är att de negativa riskerna dominerar".

2008 räknar regeringen i finansplanen med att bruttonationalprodukten (BNP) växer med 1,5 procent, och med 1,3 procent 2009. Valåret 2010 bör dock en återhämtning komma, och BNP ökar med 3,1 procent.

Men arbetslösheten stiger även 2010, vilket kan ställa till problem för regeringen i valrörelsen. Från 6,0 procent i år stiger arbetslösheten till 6,4 procent 2009 och 6,6 procent 2010, för att först 2011 sjunka ned till 6,0 procent igen.

Regeringen menar ändå att sysselsättningspolitiken har varit framgångsrik. Under mandatperioden minskar antalet personer som får ersättning från olika trygghetssystem med 218.000, tror man.

Visserligen berodde den kraftiga förbättringen på arbetsmarknaden 2006-2007 "i betydande utsträckning" på den goda konjunkturen, skriver regeringen, men man hävdar samtidigt att dess egna reformer har bidragit till att sysselsättningen har ökat.

Hittills vidtagna reformer plus åtgärderna i den budget som finansminister Anders Borg (m) presenterar på måndagen bedöms ge en ökning av sysselsättningen med 2,8 procent eller 120.000 personer.

Inflationen, som under 2008 har nått de högsta nivåerna på mycket länge, sjunker enligt prognosen från 3,8 procent till 2,4 procent 2009. För 2010 räknar regeringen med prisökningar på endast 1,3 procent. Därmed ska också räntorna kunna krypa nedåt.

När det gäller de offentliga finanserna har Sverige även i fortsättningen ordentlig fallhöjd. Statsskulden väntas minska till 19 procent av BNP 2011, vilket kan jämföras med den genomsnittliga skuldnivån bland euroländerna på 70 procent. Överskottsmålet på 1 procent av BNP överträffas med råge både 2008 och 2009: 2,0 respektive 2,4 procent.

Det ger ett reformutrymme på 32 miljarder kronor, enligt regeringen. De flesta av de planerade skattesänkningarna och satsningarna har regeringen redan redovisat.